IVL Swedish Environmental Research Institute

Through an LCA that systematically considers uncertainties, we found a 92% probability that large-scale textile recycling in the EU reduces climate impact. The reduction is just over 1% of textile products' climate impact, so other measures are needed to tackle the climate challenge of textiles.

A sensitivity analysis shows what needs to be accounted for to ensure a reduced climate impact, e.g., recycling with low climate impact and a high replacement of the production of primary fibers.

The report is a collaboration between the projects "One hundred percent renewable - how many percent sustainable?" and Mistra Carbon Exit (MCE). This initial analysis is a first step in identifying the most critical sustainability aspects (economic, ecological and social) that the further sustainability analysis in the project "One hundred percent renewable - how many percent sustainable" should focus on. 

The focus of the report is the development of an analysis of the preliminary scenario “Strong sector connections” as a way to reach one hundred percent renewable electricity system. “Strong sector connections” refers to electricity production and the transport and industrial sectors in the form of heat storage, hydrogen storage, heating systems and flexible charging of electric vehicles.

Three case studies (heat storage, hydrogen storage and flexible charging of electric vehicles) have been selected and studied in a workshop. At the workshop, the expert groups for the three case studies discussed the impact on the 17 global sustainability goals with the digital tool SDG Impact Assessment Tool. Conclusions from the workshop, both based on co-contribution to the forthcoming in-depth sustainability analysis and experiences of the methodology, have since been compiled. The SDG Impact Assessment Tool provides the opportunity to systematically go through all 17 sustainability goals for a case study and thereby avoid hand-picking the SDGs that at first glance could be seen as most relevant.

The method provides a deep understanding of the motives and arguments for the analysis performed, where the results reflect the composition of the participating experts. The results are strategic in guiding the continued work to quantify the sustainability impact. It is necessary to clearly define the case study in advance in order to give the group a consensus on what is to be analyzed, and to enable the group on site to further specify the definition if necessary.In general, the expert groups have assessed that the goals that focus more on sustainability linked to social aspects are not affected to the same extent as those that are more clearly focused on environmental and economic sustainability. Sustainability goals, which in their description are more directly linked to the adjustment of the energy system (such as energy, climate, infrastructure and societal aspects) have also largely been assessed to have a more direct impact. Together, the groups' assessments show that the positive effects generally outweighed the negative and in two of the case studies no weighted assessment was made of the negative impact for any of the 17 SDGs. However, it is not said that there are no negative effects in the groups.  

However, it is not said that there are no negative effects in the case studies. For example, it was discussed that material consumption and interventions in the construction of the various techniques can have a negative effect on sustainability goals. In addition, for example, a nationally positive impact on a target can also have a locally negative impact.Through the performed workshop, a first indication and identification has been made of which SDGs are affected for each case study. Although the case studies are of a different nature, in most cases similar tendencies and directions appear in the SDG assessments.

This initial analysis provides a valuable basis for the project's next step, where indicators and analytical framework are defined, as a basis for the sustainability analysis, where goal conflicts are also to be analyzed.

Detta projekt och denna rapport visar hur klimatkalkyl kan integreras som funktion i befintliga programvaror genom egna klimatdatabaser och digital kommunikation mellan programvaror. Vi har som specifikt exempel tittat på programvaran MEPS som är frekvent använd av försäkringsbranschen för ekonomiska kalkyler idag, och som har kopplats mot Byggsektorns Resurshubb (Resurshubben), en programvara med klimatdatabaser för byggmaterial och byggresurser.Huvudsyftet med projektet är att bidra till liknande lösningar inom andra verksamheter och programvaror, framför allt inom fastighetsbranschen.

Sådana lösningar kan tillämpas både för löpande klimatkalkylering i de aktuella verksamheterna och för att ge data- och resultatunderlag till fördjupade akademiska studier. För försäkringsbolagens del kan lösningen bidra till möjligheten att sätta långsiktiga mål för minskad klimatpåverkan kopplade till skadeärenden. Den kan också specifikt bidra till bättre argument för reparation i stället för utbyte till nytt, där bevarande normalt ger lägre klimatpåverkan. Vidare kan den ge stöd till dialog med branscher och materialleverantörer som har hög klimatpåverkan.Konceptet som projektet visar för att integrera automatisk klimatkalkyl i en verksamhet är i korta drag att:

• en verksamhets material och produkter kan kopplas (”mappas”) mot generiska LCA-databaser; 

• mappningen kan göras för grupper av likartade material och produkter; 

• en egen klimatdatabas för verksamheten med klimatvärden för respektive material-/produktgrupp kan skapas utifrån mappningen;

• klimatvärdena kan enkelt fortsätta hållas aktuella, vid exempelvis uppdateringar av de generiska LCA-databaserna. Detta görs genom den lagrade mappning som gjorts mot dessa LCA-databaser och en inladdningsfunktion som momentant kan överföra aktuella värden till verksamhetens klimatdatabas;

• klimatvärdena kan kommuniceras från verksamhetens klimatdatabas till verksamhetens programvara.

Klimatkalkyler för ärenden eller projekt kan därefter göras direkt i verksamhetens programvara då klimatvärden för aktuella grupper av material och produkter finns tillgängliga där.Materialleverantörer, materialhandlare och entreprenörsbolag inom bygg och fastighet är exempel på branscher som bör ha intresse och möjlighet att skapa liknande lösningar för klimatkalkyl. Intresset från kunder att kunna välja, besluta och beställa tjänster och produkter utifrån dess klimatpåverkan bör öka framåt. Alla verksamheter som bygger på användning, reparation eller även bevarande av material i den bebyggda miljön samt datasystem för det kan ha detta intresse. I takt med stärkta dataunderlag och kunskaper inom dessa verksamheter kan också nya möjligheter till forskningssamarbeten öppnas. Nya frågor att undersöka kan bli tydliga och nödvändiga data kan lättare tas fram.

Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.

Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:

• Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.
• Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.
• Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.
• Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.

Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. 

In the context of achieving a climate-neutral and sustainable electricity system, energy systems modelling is often used as a tool to assist decision making. However, a challenge posed within the field is how to represent sustainability in a way that presents actionable, clear and holistic results. There is thus a need to give a more comprehensive and nuanced view of sustainability aspects of energy system modelling.

To provide a basis of understanding of how sustainability could be conceptualized and assessed in energy systems modelling, six well known (from a Swedish point-of-view) sustainability frameworks were analyzed and presented in this report: the concept of Environmental Carrying Capacity, the Planetary Boundaries, the Doughnut Economics framework, the Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Quality Objectives and the Framework for Strategic Sustainable Development. The frameworks were structured according to their sustainability concept and according to what decision-making they would be able to provide input to. The results of the report serve as input to the discourse concerning how the energy system could be transformed to 100 % renewable electricity production along a truly sustainable way.

I våra städer och förorter finns ofta stora parkeringsytor nära husen – asfaltsytor som inte används fullt ut och känns ödsliga och ogästvänliga. Det gäller inte minst i områden där boendes bilinnehav har minskat, kanske till följd av mer kollektivtrafik och bättre cykelvägar. Projektet Från p-plats till samlingsplats startades för att bidra till en omställning till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer genom att samskapa och testa nya lösningar för att förvandla outnyttjad parkeringsyta till samlingsplatser för de boende. Inom projektet har tre större allmännyttiga fastighetsägare samarbetat med forskare och arkitekter med att utforma lösningar för omvandling av p-ytor till samlingsplatser. De tre omvandlingarna har skett genom ett aktivt involverande boende både i design och fysisk omvandling i: Kortedala i Göteborg, Markbacken i Örebro och Gottsunda i Uppsala.

I den här rapporten beskrivs dels hela processen för de tre omvandlingarna, del listas en del lärdomar som kan vara bra att ta del av för den som vill driva liknande omvandlingar på andra platser. Lärdomarna inkluderar exempelvis:

• Välj en plats där personer rör sig kontinuerligt. Det gör det lätt att hitta dit och känna sig trygg.

• Genomför omvandlingen i nära samverkan med förvaltare som har ansvar för utvecklingen av området och känner närmiljön.

• Dra nytta av andra förändringar också ska ske i området. Då kan platsen få ett framtida användningsområde som arena för dialoger med de boende.

• Planera så dialog och inspel kring utformning kan ges sammanhängande under en kortare tidsperiod och att återkopplingen vid omvandlingen inte dröjer för länge.

• Var tydlig med vilken plats, tid, och hur mycket pengar som kan läggas på platsens omvandling. Då vet de boende inom vilka ramar de kan påverka.

• Nyttja processledare, intern eller extern, med kompetens inom platsledd utveckling och utformningen av sociala platser, för att säkerställa kvalitet.

In order to evaluate the role of air pollution and air pollution control for climate policies, SwedishEnvironmental Protection Agency invited leading experts and scientists, senior administrators andnegotiators, international organisations and industry to an international workshop in Gothenburg, Sweden,19-21 October 2009.

The purpose of the study was to raise awareness about excavated materials and highlight the potential for increased climate and environmental benefits through a more circular, resource-efficient and sustainable management. The report describes the current situation in Sweden regarding the management of excavated materials and the corresponding virgin production, as well as common terms used. The evaluation of excavated material recycling includes both quantitative and qualitative assessments compared to landfilling or virgin production. Climate aspects are quantitatively evaluated by measuring CO2e emissions per ton of waste in different scenarios. Other environmental aspects are qualitatively addressed through literature analysis, where recycling is compared overall to landfilling and new production.

Air quality is a common issue of large concern all over the world. Threats to health and ecosystems have initiated policy measures ranging in scale from local to international.

Though significant steps have been taken in many countries, the problems are not solved and are also increasing in many areas. 

Data från tätortsmätningar avseende luftkvalitet från 1960 till början av 1980-talet, som arkiverats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har på uppdrag av Naturvårdsverket inventerats och delvis digitaliserats.

Arbetet har hittills gjorts i tre etapper, och i rapporten redovisas vad som hittills gjorts samt exempel på hur data kan utnyttjas för olika typer av utvärderingar, till exempel exponeringssituationer och trendanalyser. Digitaliseringen har hittills främst inriktats mot sot och svaveldioxid. Även halter av tungmetaller och svavel på partiklar har digitaliserats men i mindre utsträckning. 

Utvärderingen har hittills visat att mätningar förekommit på cirka 80 orter och oftast med många mätstationer i varje ort. Mätningarnas tidsmässiga omfattning har varierat från några månader till många år. 

Halterna var under 1960- och första hälften av 1970-talet avsevärt högre än idag, inte minst för svaveldioxid. Extrema situationer med dygnsmedelvärden på över 400 µg/m3 svaveldioxid uppmättes i bl.a. Göteborg och i flera industriorter med ogynnsamma spridningsförhållanden. 

Fortsatt arbete med digitalisering kommer bland annat innefatta kvävedioxid. 

Vid tre av de största avloppsreningsverken i Sundsvall kommun har IVL genomfört en förstudie med syftet att utreda förutsättningar för en fullskaleinstallation för rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Förstudien visade att det framför allt var hormoner som utgjorde den största risken för negativ påverkan på vattenförekomsten. Eftersom Sundsvall kommun har planer för en framtida utbyggnad med kväverening vid Fillan ARV, föddes en tanke om huruvida en sådan utbyggnad även skulle kunna bidra till att hormonhalterna i utgående avloppsvatten minskar till icke-detekterbara nivåer.

Detta mot bakgrund av att minskade hormonhalter observerats vid avloppsreningsverk med kväverening i södra Sverige. Om motsvarande minskning av utgående hormonhalter skulle observeras vid en utbyggd kväverening i Sundsvall kommun, skulle detta leda till att de observerade miljöriskerna i recipienten eliminerades.Med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, och med hjälp av en befintlig pilotanläggning för studier av kväverening i kalla klimat via rörliga biofilmsreaktorer med bärare (MBBR), genomfördes under åren 2021 och 2023 en kompletterande förstudie vars resultat presenteras i denna rapport. Projektet har fokuserat på rening av hormoner och hormonstörande effekter vid implementering av kväverening i kalla klimat. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om kväverening och nedbrytning av hormoner vid låga temperaturer och att identifiera kunskapsluckor.

Denna kunskap ska stödja planering och implementering av reningsprocesser vid höga hormonhalter i avloppsvatten i kalla klimat.Föreliggande rapport sammanställer dels kunskap om rening av hormoner och hormonstörande ämnen vid avloppsreningsverk utifrån i huvudsak en svensk kontext, dels resultat från genomförda pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall. Genomgående under projektperioden observerades att kväve kunde reduceras med mer än 70 % i genomsnitt. Veckovisa analyser av hormoner och hormonstörande effekter, samt månadsvisa analyser av läkemedelsrester, visade däremot på en stor variation av inkommande halter och reningrader.

En genomgående, och förväntad trend, var att halterna av östrogena effekter följde detekterade halter av både östron och östradiol. Halten av etinylöstradiol, däremot, detekterades inte i något av de analyserade proverna under hela projektperioden. Vid de tillfällen där reduktionsgraden av hormonerna var närmare 80 %, var det fortfarande höga halter av hormoner i utgående avloppsvatten, vilket bland annat kunde förklaras med höga inkommande halter. Inga tydliga samband mellan höga reduktionshalter av hormoner och kväve eller andra processrelaterade aspekter kunde observeras. Detta resultat indikerar att reduktion av hormoner och kväverening i huvudsak utförs av skilda grupper av mikroorganismer. En högre reduktion av hormoner kunde däremot observeras i filtrerade prover relativt ofiltrerade, något som delvis kan förklara den låga hormonreduktion efter MBBR-processen som vid dessa försök saknade en partikelavskiljning. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att hypotesen kring att kväverening effektivt kan rena bort hormoner i kalla klimat med en MBBR-teknik inte kan bekräftas vid de betingelser som utvärderats i denna rapport. Det kunde inte heller bekräftas när temperaturen ökade med 4 °C i processen eftersom ingen signifikant påverkan på reningsgraden för varken hormoner, hormonstörande effekter eller läkemedelsrester kunde observeras. Utifrån data från denna rapport kan det därför konstateras att vid anläggningar i norra Sverige, där höga hormonhalter utgör huvudproblemet avseende påverkan på recipient, kan en avancerad rening för att ta bort hormoner och deras effekter behövas, åtminstone i de fall där biofilmsprocesser såsom MBBR implementeras. 

The report contains two parts. Part 1 summarizes the most significantdevelopments in the use of economic instruments in the environmental policies inthe Nordic countries. It provides an overview of new instruments or major changesto existing instruments from 2018 to 2021 a detailed country-by-countrydescription of these developments and a cross-country comparison andassessment. Part 1 also provides “raw data” for further analysis by policymakersand other stakeholders, and presents other findings, including policy priorities andgood practices. Part 2 provides an overview overview of policies and instrumentsthe Nordic countries have used to promote clean technologies.

IVL Swedish Environmental Research Institute was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency to evaluate how the human exposure to airborne microplastics can be monitored in Sweden, to report suitable methods and costs in this regard, and to investigate the possibilities of incorporating such measurements within the framework of ongoing national environmental monitoring.From a human toxicological perspective, measurements should be performed on particles with an aerodynamic diameter of 10 µm (PM10) and 2.5 µm (PM2.5) respectively.

The measurements are recommended to primarily take place in urban areas with active pumped sampling and initially measurements should be performed continuously on a daily or weekly basis to facilitate strategic decisions on future microplastic monitoring regarding measurement frequency and suitable measurement periods during the year. There is a probability that the levels of microplastics will tend to follow the same annual concentration variations as particulate matter, which means that the highest levels are likely to be measured in spring. Existing measurement networks are recommended to be used.Both for sampling and analysis, glass fiber filters are recommended, or alternatively, other filters that are compatible with sampling instruments at existing measuring stations. When choosing a different type of filter for sampling, one should consider the following preparation and analysis.

Thermoanalytical methods, such as pyrolysis-GC/MS and TED-GC/MS, are recommended as analysis methods for microplastics in air.Within the national air monitoring network, the results are reported as units of weight per cubic meter of air. The same measurement unit is also recommended for microplastics, for example as mg/m3 or ng/m3 depending on the measured concentrations.A reference library, which is a packaged information base with known markers for different plastics, is required to identify the microplastics in the analysis. A decision must therefore be made on which types of microplastic that are to be analyzed for the analysis results to best reflect the total concentration of microplastics in a sample.Existing sampling within the national air monitoring network is not necessarily considered to be affected by an expanded analysis of microplastics provided that the type of filters used are compatible with the sampling equipment.

In this report, a survey of policies for the electrification of road transport, maritime transport, and working machinery is presented. The report was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency and carried out by the IVL Swedish Environmental Research Institute.In the survey, we have focused on national policies with a direct impact on electrification.

The main focus has been on the Nordic countries (Norway, Finland, and Denmark), but some comparisons have been made when there was value in finding more examples. Sweden has not been included in the survey.

The policies described include incentives for the purchase of vehicles, vessels, and machinery, incentives for operation and ownership, administrative regulations aimed at supporting the use of electric alternatives, procurement requirements, as well as support, requirements, and investments related to charging infrastructure. We have included both current policies and policies that have been decided but not yet implemented. In some cases, we have also described policies that have been discontinued.In the survey, we have not examined policies with an indirect impact on electrification of these three segments, such as carbon dioxide taxes or investments in electricity production and grids. We have also not looked at policies or other initiatives at municipal, regional, or EU levels.For passenger cars, the survey shows that there is a wide range of policies, while several countries have phased out or even abolished certain policies.

An important observation here is how different policies affect the flow of electric cars in the second-hand market, where Sweden has long struggled with the export of many electric cars.The survey of policies for heavy road transport shows that several countries provide support for the purchase of electric trucks and incentivize the operation of electric trucks through reductions in distance-based taxes.For shipping, the survey shows that relatively few countries have introduced incentives for this transport sector. However, Norway stands out through the introduction of investment support, procurement requirements, and a national action plan for green shipping.

The survey of policies for working machinery shows that few countries currently have such policies. However, we have found examples in Norway and the Netherlands of support for the purchase of electric machinery, support for the conversion of fossil fuel machinery, support for feasibility studies before purchase, and investments in fossil-free construction sites within state infrastructure projects. Norway also has support for mobile charging stations.