IVL Swedish Environmental Research Institute

Genom en LCA som systematiskt beaktar osäkerheter, fann vi att det är 92 % sannolikhet att storskalig textilåtervinning i EU år 2035 minskar klimatpåverkan. Genomsnittliga minskningen är drygt 1% av textilprodukters klimatpåverkan, så andra åtgärder behövs för att tackla textilindustrins klimatutmaning.

En känslighetsanalys visar vad som behöver beaktas för att säkerställa minskad klimatpåverkan, t. ex. återvinning med låg klimatpåverkan och att produktion av primära fibrer faktiskt ersätts.

Rapporten är ett samarbete mellan projekten ”Hundra procent förnybart – hur många procent hållbart?” och Mistra Carbon Exit (MCE). Denna inledande analys utgör ett första steg att identifiera de mest kritiska hållbarhetsaspekterna (ekonomiska, ekologiska och sociala) som den fortsatta hållbarhetsanalysen i projektet ”Hundra procent förnybart – hur många procent hållbart” ska fokusera på.

Fokus i rapporten är framtagande av en analys av det preliminära scenariot ”Starka sektorskopplingar” som en väg att nå ett hundra procent förnybart elsystem. Med ”Starka sektorskopplingar” avses mellan elproduktion och transport- och industrisektorerna i form av värmelager, vätgaslager, uppvärmningssystem samt flexibel laddning av elfordon.

Tre fallstudier (värmelager, vätgaslager och flexibel laddning av elfordon) har valts ut och studerats på en workshop. På workshopen fick expertgrupperna för de tre fallstudierna resonera kring påverkan på de 17 globala hållbarhetsmålen med det digitala verktyget SDG Impact Assessment Tool. Slutsatser från workshopen, både utifrån medskick till den kommande fortsatta hållbarhetsanalysen samt erfarenheter av metodiken, har sedan sammanställts.

Verktyget SDG Impact Assessment Tool ger möjlighet att systematiskt gå igenom samtliga 17 hållbarhetsmål för en fallstudie och med det undvika att handplocka de SDG:er som vid första anblick skulle kunna ses som mest relevanta. Metoden ger en djup förståelse kring motiv och argument till den utförda analysen, där resultaten avspeglar sammansättning av de deltagande experterna. Resultaten är strategiska i att guida det fortsatta arbetet för kvantifiering av hållbarhetspåverkan. Det är nödvändigt att på förhand tydligt definiera fallstudien för att ge gruppen samsyn om vad som ska analyseras, samt att möjliggöra för gruppen på plats att ytterligare precisera definitionen vid behov.

Generellt har expertgrupperna bedömt att målen som riktar sig mer mot hållbarhet kopplat till sociala aspekter inte påverkas i samma utsträckning som de som är tydligare riktade mot miljö- och ekonomisk hållbarhet. Hållbarhetsmål som i sin beskrivning är mer direkt kopplade till omställningen av energisystemet (så som energi, klimat, infrastruktur och samhällsaspekter) har även i stort bedömts ha tydligare påverkan. Gemensamt visar gruppernas utförda bedömningar att de positiva effekterna överlag har bedömts vara fler, och i två av fallstudierna gjordes ingen sammanvägd bedömning om negativ påverkan för något av de 17 SDG:erna.

Det är däremot inte sagt att det inte finns eller diskuterats några negativa effekter i grupperna. Exempelvis diskuterades att materialåtgång och ingrepp vid uppförande av de olika teknikerna kan påverka hållbarhetsmålen negativt. Dessutom kan till exempel en nationellt sett positiv påverkan på ett mål samtidigt ha en lokalt negativ påverkan.Genom den utförda workshopen har en första indikation och identifiering gjorts av vilka SDG:er som påverkas för respektive fallstudie.

Även om fallstudierna har olika karaktär framgår i flertalet fall liknande tendenser och riktningar vid SDG-bedömningarna. Denna inledande analys ger ett värdefullt underlag för projektets nästa steg där indikatorer och analytiskt ramverk definieras, som bas för hållbarhetsanalysen där även målkonflikter ska analyseras.

Detta projekt och denna rapport visar hur klimatkalkyl kan integreras som funktion i befintliga programvaror genom egna klimatdatabaser och digital kommunikation mellan programvaror. Vi har som specifikt exempel tittat på programvaran MEPS som är frekvent använd av försäkringsbranschen för ekonomiska kalkyler idag, och som har kopplats mot Byggsektorns Resurshubb (Resurshubben), en programvara med klimatdatabaser för byggmaterial och byggresurser.Huvudsyftet med projektet är att bidra till liknande lösningar inom andra verksamheter och programvaror, framför allt inom fastighetsbranschen.

Sådana lösningar kan tillämpas både för löpande klimatkalkylering i de aktuella verksamheterna och för att ge data- och resultatunderlag till fördjupade akademiska studier. För försäkringsbolagens del kan lösningen bidra till möjligheten att sätta långsiktiga mål för minskad klimatpåverkan kopplade till skadeärenden. Den kan också specifikt bidra till bättre argument för reparation i stället för utbyte till nytt, där bevarande normalt ger lägre klimatpåverkan. Vidare kan den ge stöd till dialog med branscher och materialleverantörer som har hög klimatpåverkan.Konceptet som projektet visar för att integrera automatisk klimatkalkyl i en verksamhet är i korta drag att:

• en verksamhets material och produkter kan kopplas (”mappas”) mot generiska LCA-databaser; 

• mappningen kan göras för grupper av likartade material och produkter; 

• en egen klimatdatabas för verksamheten med klimatvärden för respektive material-/produktgrupp kan skapas utifrån mappningen;

• klimatvärdena kan enkelt fortsätta hållas aktuella, vid exempelvis uppdateringar av de generiska LCA-databaserna. Detta görs genom den lagrade mappning som gjorts mot dessa LCA-databaser och en inladdningsfunktion som momentant kan överföra aktuella värden till verksamhetens klimatdatabas;

• klimatvärdena kan kommuniceras från verksamhetens klimatdatabas till verksamhetens programvara.

Klimatkalkyler för ärenden eller projekt kan därefter göras direkt i verksamhetens programvara då klimatvärden för aktuella grupper av material och produkter finns tillgängliga där.Materialleverantörer, materialhandlare och entreprenörsbolag inom bygg och fastighet är exempel på branscher som bör ha intresse och möjlighet att skapa liknande lösningar för klimatkalkyl. Intresset från kunder att kunna välja, besluta och beställa tjänster och produkter utifrån dess klimatpåverkan bör öka framåt. Alla verksamheter som bygger på användning, reparation eller även bevarande av material i den bebyggda miljön samt datasystem för det kan ha detta intresse. I takt med stärkta dataunderlag och kunskaper inom dessa verksamheter kan också nya möjligheter till forskningssamarbeten öppnas. Nya frågor att undersöka kan bli tydliga och nödvändiga data kan lättare tas fram.

Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.

Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:

• Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.
• Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.
• Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.
• Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.

Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. 

In the context of achieving a climate-neutral and sustainable electricity system, energy systems modelling is often used as a tool to assist decision making. However, a challenge posed within the field is how to represent sustainability in a way that presents actionable, clear and holistic results. There is thus a need to give a more comprehensive and nuanced view of sustainability aspects of energy system modelling.

To provide a basis of understanding of how sustainability could be conceptualized and assessed in energy systems modelling, six well known (from a Swedish point-of-view) sustainability frameworks were analyzed and presented in this report: the concept of Environmental Carrying Capacity, the Planetary Boundaries, the Doughnut Economics framework, the Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Quality Objectives and the Framework for Strategic Sustainable Development. The frameworks were structured according to their sustainability concept and according to what decision-making they would be able to provide input to. The results of the report serve as input to the discourse concerning how the energy system could be transformed to 100 % renewable electricity production along a truly sustainable way.

I våra städer och förorter finns ofta stora parkeringsytor nära husen – asfaltsytor som inte används fullt ut och känns ödsliga och ogästvänliga. Det gäller inte minst i områden där boendes bilinnehav har minskat, kanske till följd av mer kollektivtrafik och bättre cykelvägar. Projektet Från p-plats till samlingsplats startades för att bidra till en omställning till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer genom att samskapa och testa nya lösningar för att förvandla outnyttjad parkeringsyta till samlingsplatser för de boende. Inom projektet har tre större allmännyttiga fastighetsägare samarbetat med forskare och arkitekter med att utforma lösningar för omvandling av p-ytor till samlingsplatser. De tre omvandlingarna har skett genom ett aktivt involverande boende både i design och fysisk omvandling i: Kortedala i Göteborg, Markbacken i Örebro och Gottsunda i Uppsala.

I den här rapporten beskrivs dels hela processen för de tre omvandlingarna, del listas en del lärdomar som kan vara bra att ta del av för den som vill driva liknande omvandlingar på andra platser. Lärdomarna inkluderar exempelvis:

• Välj en plats där personer rör sig kontinuerligt. Det gör det lätt att hitta dit och känna sig trygg.

• Genomför omvandlingen i nära samverkan med förvaltare som har ansvar för utvecklingen av området och känner närmiljön.

• Dra nytta av andra förändringar också ska ske i området. Då kan platsen få ett framtida användningsområde som arena för dialoger med de boende.

• Planera så dialog och inspel kring utformning kan ges sammanhängande under en kortare tidsperiod och att återkopplingen vid omvandlingen inte dröjer för länge.

• Var tydlig med vilken plats, tid, och hur mycket pengar som kan läggas på platsens omvandling. Då vet de boende inom vilka ramar de kan påverka.

• Nyttja processledare, intern eller extern, med kompetens inom platsledd utveckling och utformningen av sociala platser, för att säkerställa kvalitet.

In order to evaluate the role of air pollution and air pollution control for climate policies, SwedishEnvironmental Protection Agency invited leading experts and scientists, senior administrators andnegotiators, international organisations and industry to an international workshop in Gothenburg, Sweden,19-21 October 2009.

Syftet med studien är att öka medvetenheten om schaktmassor och framhäva potentialen för ökad klimat- och miljönytta genom en mer cirkulär användning samt en mer resurseffektiv och hållbar hantering. Rapporten beskriver den nuvarande situationen för hantering av schaktmassor och den motsvarande jungfruliga produktionen, samt vanligt förekommande begrepp i Sverige.  Utvärderingen av återvinning av schaktmassor innefattar både kvantitativa och kvalitativa bedömningar jämfört med deponering eller jungfrulig produktion. Klimataspekterna utvärderas kvantitativt genom att mäta CO2e-utsläpp per ton av schaktmassor i olika scenarier. Andra miljöaspekter belyses kvalitativt genom litteraturanalys där återvinning jämförs övergripande med deponering och ny produktion.

Air quality is a common issue of large concern all over the world. Threats to health and ecosystems have initiated policy measures ranging in scale from local to international.

Though significant steps have been taken in many countries, the problems are not solved and are also increasing in many areas. 

Data från tätortsmätningar avseende luftkvalitet från 1960 till början av 1980-talet, som arkiverats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har på uppdrag av Naturvårdsverket inventerats och delvis digitaliserats.

Arbetet har hittills gjorts i tre etapper, och i rapporten redovisas vad som hittills gjorts samt exempel på hur data kan utnyttjas för olika typer av utvärderingar, till exempel exponeringssituationer och trendanalyser. Digitaliseringen har hittills främst inriktats mot sot och svaveldioxid. Även halter av tungmetaller och svavel på partiklar har digitaliserats men i mindre utsträckning. 

Utvärderingen har hittills visat att mätningar förekommit på cirka 80 orter och oftast med många mätstationer i varje ort. Mätningarnas tidsmässiga omfattning har varierat från några månader till många år. 

Halterna var under 1960- och första hälften av 1970-talet avsevärt högre än idag, inte minst för svaveldioxid. Extrema situationer med dygnsmedelvärden på över 400 µg/m3 svaveldioxid uppmättes i bl.a. Göteborg och i flera industriorter med ogynnsamma spridningsförhållanden. 

Fortsatt arbete med digitalisering kommer bland annat innefatta kvävedioxid. 

Vid tre av de största avloppsreningsverken i Sundsvall kommun har IVL genomfört en förstudie med syftet att utreda förutsättningar för en fullskaleinstallation för rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Förstudien visade att det framför allt var hormoner som utgjorde den största risken för negativ påverkan på vattenförekomsten. Eftersom Sundsvall kommun har planer för en framtida utbyggnad med kväverening vid Fillan ARV, föddes en tanke om huruvida en sådan utbyggnad även skulle kunna bidra till att hormonhalterna i utgående avloppsvatten minskar till icke-detekterbara nivåer.

Detta mot bakgrund av att minskade hormonhalter observerats vid avloppsreningsverk med kväverening i södra Sverige. Om motsvarande minskning av utgående hormonhalter skulle observeras vid en utbyggd kväverening i Sundsvall kommun, skulle detta leda till att de observerade miljöriskerna i recipienten eliminerades.Med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, och med hjälp av en befintlig pilotanläggning för studier av kväverening i kalla klimat via rörliga biofilmsreaktorer med bärare (MBBR), genomfördes under åren 2021 och 2023 en kompletterande förstudie vars resultat presenteras i denna rapport. Projektet har fokuserat på rening av hormoner och hormonstörande effekter vid implementering av kväverening i kalla klimat. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om kväverening och nedbrytning av hormoner vid låga temperaturer och att identifiera kunskapsluckor.

Denna kunskap ska stödja planering och implementering av reningsprocesser vid höga hormonhalter i avloppsvatten i kalla klimat.Föreliggande rapport sammanställer dels kunskap om rening av hormoner och hormonstörande ämnen vid avloppsreningsverk utifrån i huvudsak en svensk kontext, dels resultat från genomförda pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall. Genomgående under projektperioden observerades att kväve kunde reduceras med mer än 70 % i genomsnitt. Veckovisa analyser av hormoner och hormonstörande effekter, samt månadsvisa analyser av läkemedelsrester, visade däremot på en stor variation av inkommande halter och reningrader.

En genomgående, och förväntad trend, var att halterna av östrogena effekter följde detekterade halter av både östron och östradiol. Halten av etinylöstradiol, däremot, detekterades inte i något av de analyserade proverna under hela projektperioden. Vid de tillfällen där reduktionsgraden av hormonerna var närmare 80 %, var det fortfarande höga halter av hormoner i utgående avloppsvatten, vilket bland annat kunde förklaras med höga inkommande halter. Inga tydliga samband mellan höga reduktionshalter av hormoner och kväve eller andra processrelaterade aspekter kunde observeras. Detta resultat indikerar att reduktion av hormoner och kväverening i huvudsak utförs av skilda grupper av mikroorganismer. En högre reduktion av hormoner kunde däremot observeras i filtrerade prover relativt ofiltrerade, något som delvis kan förklara den låga hormonreduktion efter MBBR-processen som vid dessa försök saknade en partikelavskiljning. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att hypotesen kring att kväverening effektivt kan rena bort hormoner i kalla klimat med en MBBR-teknik inte kan bekräftas vid de betingelser som utvärderats i denna rapport. Det kunde inte heller bekräftas när temperaturen ökade med 4 °C i processen eftersom ingen signifikant påverkan på reningsgraden för varken hormoner, hormonstörande effekter eller läkemedelsrester kunde observeras. Utifrån data från denna rapport kan det därför konstateras att vid anläggningar i norra Sverige, där höga hormonhalter utgör huvudproblemet avseende påverkan på recipient, kan en avancerad rening för att ta bort hormoner och deras effekter behövas, åtminstone i de fall där biofilmsprocesser såsom MBBR implementeras. 

The report contains two parts. Part 1 summarizes the most significantdevelopments in the use of economic instruments in the environmental policies inthe Nordic countries. It provides an overview of new instruments or major changesto existing instruments from 2018 to 2021 a detailed country-by-countrydescription of these developments and a cross-country comparison andassessment. Part 1 also provides “raw data” for further analysis by policymakersand other stakeholders, and presents other findings, including policy priorities andgood practices. Part 2 provides an overview overview of policies and instrumentsthe Nordic countries have used to promote clean technologies.

IVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera och föra resonemang kring hur exponering av mikroplast via luft kan övervakas i Sverige, redovisa lämpliga metoder och kostnader avseende detta samt att undersöka om möjligheterna finns att övervakningen sker inom ramen för pågående nationell luftmiljöövervakning.Ur ett humantoxikologiskt perspektiv bör mätningar göras för partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 10 µm (PM10) respektive 2,5 µm (PM2,5).

Mätningarna bör främst ske i tätorter med aktiv pumpad provtagning, och initialt bör mätningar ske kontinuerligt på dygns- eller veckobasis för att lättare kunna fatta mätstrategiska beslut om framtida övervakning av mikroplast avseende mätfrekvens och lämpliga mätperioder under året. Rimligtvis följer halterna av mikroplast samma årsvariation som partikelhalter, vilket innebär att högst halter sannolikt uppmäts på våren. Befintliga mätnätverk rekommenderas att användas.Både för provtagning och analys rekommenderas främst glasfiberfilter, alternativt annat filter som är kompatibelt med mätinstrument på befintliga mätstationer. Vid val av annan filtersort för provtagning bör efterföljande preparering och analys beaktas.

Termoanalytiska metoder, så som pyrolys-GC/MS och TED-GC/MS, rekommenderas som analysmetod för mikroplast i luft.Inom den nationella luftövervakningen rapporteras resultaten som viktenhet per kubikmeter luft. Samma mätenhet rekommenderas även för mikroplast, förslagsvis som mg/m3 eller ng/m3 beroende på uppmätt haltnivå. Ett referensbibliotek, vilket är ett paketerat informationsunderlag med kända markörer för olika plaster, krävs för att man i analysen ska kunna identifiera mikroplasterna. Ett beslut måste därmed tas om vilka typer av mikroplast som ska analyseras för att analysresultaten så långt som möjligt ska kunna spegla den totala halten mikroplast i ett prov.Befintlig provtagning inom den nationella luftövervakningen bedöms nödvändigtvis inte påverkas av den utökade analysen av mikroplast förutsatt att typen av filter är kompatibel med provtagningsutrustningen.  

I den här rapporten presenteras en kartläggning av styrmedel för elektrifiering av vägtransporter, sjöfart och arbetsmaskiner. Rapporten är beställd av Naturvårdsverket och genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet.

I kartläggningen har vi fokuserat på nationella styrmedel med en direkt påverkan på elektrifieringen. Huvudfokus har varit nordiska länder (Norge, Finland och Danmark) men vissa utblickar har gjorts när det funnits ett värde i att hitta fler exempel.

Sverige har inte ingått i kartläggningen.De styrmedel som beskrivits innefattar stimulanser för köp av fordon, farkoster och arbetsmaskiner, stimulanser för drift och innehav, administrativa regler som syftar till att underlätta användning av eldrivna alternativ, upphandlingskrav samt stöd, krav och satsningar kopplat till laddinfrastruktur. Vi har både inkluderat nu gällande styrmedel samt styrmedel som av regeringar planeras men som ännu inte införts.

I vissa fall har vi också beskrivit styrmedel som avskaffats.I kartläggningen har vi inte inkluderat styrmedel med en indirekt påverkan på elektrifieringen av de tre segmenten, exempelvis koldioxidskatter eller satsningar på elproduktion och elnät. Vi har heller inte tittat på styrmedel eller andra satsningar på kommunal nivå, regional nivå eller EU-nivå.För personbilar visar kartläggningen att det finns en stor bredd av styrmedel samtidigt som flera länder har fasat ut eller rentav avskaffat vissa styrmedel.

En viktig iakttagelse här är hur olika styrmedel påverkar flöden av elbilar på andrahandsmarknaden, där Sverige länge haft problem med att många elbilar exporteras.Kartläggningen av styrmedel för tunga vägtransporter visar att flera länder har stöd både för inköp av ellastbilar och premierar drift av ellastbilar genom nedsättning i avståndsbaserade skatter. 

För sjöfart visar kartläggningen att relativt få länder har infört styrmedel för transportslaget. Dock utmärker sig Norge genom införandet av investeringsstöd, upphandlingskrav och en nationell handlingsplan för grön sjöfart.Kartläggningen av styrmedel för arbetsmaskiner visar att det är få länder som idag har sådana styrmedel.

Däremot har vi hittat exempel i Norge och Nederländerna på stöd till inköp av elmaskiner, stöd till konvertering av fossila maskiner, stöd till utredning inför inköp samt satsningar på fossilfria anläggningsplatser inom statliga infrastrukturprojekt. Norge har dessutom ett stöd till mobila laddstationer.