De första luftkvalitetsmätningarna i svenska tätorter gjordes i slutet av 1950-talet i Göteborg av Cyrill Brosset på Svenska Silikatforskningsinstitutet, och sedermera IVL. Intresset för luftfrågor hade då vuxit, inte minst som en följd av den omfattande smogen i London 1952, då flera tusentals människor dog i förtid. Luftföroreningsproblemen var vid denna tid främst kopplade till svaveldioxid och sot, som därmed ansågs mest intressant att kartlägga. De främsta källorna till problemen avseende dessa föroreningar var energiproduktionens vanligen små anläggningar med låga skorstenar samt att bränslena hade högt svavelinnehåll. En enormt omfattande databas av resultat från dessa mätningar har skapats och tillgången till dessa mätdata har varit av mycket stor betydelse som underlag för beslutsfattare i utvecklingen av regelverk och emissionsbegränsande åtgärder i Sverige. Urbanmätnätet har från början varit starkt kopplat till metodutveckling, men även till forskning kring förståelsen av uppkomsten av luftföroreningar, källors betydelse, vilka processer som styr, samt vilken betydelse de har för människors hälsa. Sedan energiproduktionen mer och mer gått över till fjärrvärme, bergvärme med mera och svavelinnehållet i bränslen har minskat kraftigt, har halterna av svaveldioxid i tätorter minskat och ligger i dag generellt långt under miljökvalitetsnormen. Avseende utsläpp av svavel har därmed fokus numera flyttats från landbaserade källor till sjöfart, där omfattande utsläppsbegränsande åtgärder vidtas. Mätmetoderna för svaveldioxid och sot var till en början endast manuella, det vill säga provtagning och analys görs var för sig. I samband med att det europeiska samarbetsprojektet OECD-, sedermera EMEP-projektet1, startade uppstod ett behov av att harmonisera och göra metoderna mer robusta. Ett omfattande metodutvecklings- och kvalitetssäkringsarbete drog igång i samarbete mellan de nordiska länderna och standardmetodik för provtagning och analys togs fram. Den mätmetod för dygnsmedelvärden av svaveldioxid och sot, som använts inom Urbanmätnätet sedan starten. This report is only available in Swedish.
Mätningar av luftföroreningar i tätorter har pågått under 30 år inom Urbanmätnätet, ett samarbetsprojekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och ett antal svenska kommuner. I denna rapport presenteras några exempel på hur detta har gjorts tack vare kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet.