IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Användningen av vattenorganismer som miljöindikatorer
1993 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna rapport är en sammanställning av litteratur från perioden 1949-1991. Materialet omfattar en beskrivning av olika organismgruppers (växtplankton, vattenväxter, djurplankton och bottenfauna) miljökrav. Dessutom beskrivs hur olika organismsamhällen kan se ut vid näringsfattiga (oligotrofa) respektive näringsrika (eutrofa) förhållanden samt förändringar som sker vid försurning och eutrofiering. Betydelsen och användningen av biologiska mätparametrar har ökat väsentligt och förväntas få ytterligare betydelse i framtiden. Användbara parametrar är miljö- och bioindikatorer, där miljöindikatorer är arter som återfinns i en viss miljö. Bioindikatorer används huvudsakligen för att semikvantitativt beskriva biotillgängligheten av en förorening. Organimsernas känslighet för t.ex. försurning, syrebrist, metall- och oljeföroreningar samt näringsämnen varierar. Dagsländor har t.ex. visat sig vara mycket lämpliga som indikatorer på försurning i vattendrag. Likaså har bottenfauna (framför allt chironomider och oligochaeter) visat sig vara användbara vid bedömning av ekologiska effekter av t.ex. industriutsläpp, syrebrist och närsalter. Kiselalger är också en grupp som är användbar som indikatororganismer, främst vid beskrivning av oligotrofa och eutrofa förhållanden.

Abstract [en]

Denna rapport är en sammanställning av litteratur från perioden 1949-1991. Materialet omfattar en beskrivning av olika organismgruppers (växtplankton, vattenväxter, djurplankton och bottenfauna) miljökrav. Dessutom beskrivs hur olika organismsamhällen kan se ut vid näringsfattiga (oligotrofa) respektive näringsrika (eutrofa) förhållanden samt förändringar som sker vid försurning och eutrofiering. Betydelsen och användningen av biologiska mätparametrar har ökat väsentligt och förväntas få ytterligare betydelse i framtiden. Användbara parametrar är miljö- och bioindikatorer, där miljöindikatorer är arter som återfinns i en viss miljö. Bioindikatorer används huvudsakligen för att semikvantitativt beskriva biotillgängligheten av en förorening. Organimsernas känslighet för t.ex. försurning, syrebrist, metall- och oljeföroreningar samt näringsämnen varierar. Dagsländor har t.ex. visat sig vara mycket lämpliga som indikatorer på försurning i vattendrag. Likaså har bottenfauna (framför allt chironomider och oligochaeter) visat sig vara användbara vid bedömning av ekologiska effekter av t.ex. industriutsläpp, syrebrist och närsalter. Kiselalger är också en grupp som är användbar som indikatororganismer, främst vid beskrivning av oligotrofa och eutrofa förhållanden.

sted, utgiver, år, opplag, sider
IVL Svenska Miljöinstitutet, 1993.
Serie
B-rapport ; B1092
Emneord [sv]
ekologi, sjö, hav, rinnande vatten, litteraturstudie, miljöindikatorer, vattenorganismer, växtplankton, benthos, vattenväxter, djurplankton, bottenfauna, eutrofiering, försurning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1283OAI: oai:DiVA.org:ivl-1283DiVA, id: diva2:1550716
Tilgjengelig fra: 2021-05-05 Laget: 2021-05-05bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 74 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0