Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län Resultat till och med september 2000
2001 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]
På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Mätningarna startade 1990. På fyra av dessa lokaler startades mätning av lufthalter i april 1998. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren, då pH-värdet oftast varit runt 4,6. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. Mätningarna i Ottenby visar liknande utveckling. Till marken i ekskogen deponerades i genomsnitt 10 kg svavel per hektar och år under de fem första åren och 6 kg/ha de fem senaste åren. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Det senaste hydrologiska året, perioden oktober 1999 till september 2000, utmärker sig genom liten torrdeposition av svavel. Nederbördsmängden var normal; drygt 500 mm som medelvärde från alla lokaler och minst på södra Öland. Det totala nedfallet av svavel och kväve var uppskattningsvis 3-4 kg svavel och 6 kg kväve per hektar granskog i området. Nedfallet var större i Ottenby än på övriga lokaler. Surast markförhållanden rapporteras från Alsjö, öster om Emmaboda, med genomgående låga värden för pH (4,5) och baskatjoner samtidigt som halterna av aluminium var höga. Beroende på den regniga sommaren 2000 var halterna av marknära ozon lägre än sommaren 1999. Dock indikerar uppmätta halter att vegetationen skadas, vilket inte är unikt för Kalmar län utan gäller stora delar av Sverige.
Abstract [en]
På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Mätningarna startade 1990. På fyra av dessa lokaler startades mätning av lufthalter i april 1998. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren, då pH-värdet oftast varit runt 4,6. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. Mätningarna i Ottenby visar liknande utveckling. Till marken i ekskogen deponerades i genomsnitt 10 kg svavel per hektar och år under de fem första åren och 6 kg/ha de fem senaste åren. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Det senaste hydrologiska året, perioden oktober 1999 till september 2000, utmärker sig genom liten torrdeposition av svavel. Nederbördsmängden var normal; drygt 500 mm som medelvärde från alla lokaler och minst på södra Öland. Det totala nedfallet av svavel och kväve var uppskattningsvis 3-4 kg svavel och 6 kg kväve per hektar granskog i området. Nedfallet var större i Ottenby än på övriga lokaler. Surast markförhållanden rapporteras från Alsjö, öster om Emmaboda, med genomgående låga värden för pH (4,5) och baskatjoner samtidigt som halterna av aluminium var höga. Beroende på den regniga sommaren 2000 var halterna av marknära ozon lägre än sommaren 1999. Dock indikerar uppmätta halter att vegetationen skadas, vilket inte är unikt för Kalmar län utan gäller stora delar av Sverige.
sted, utgiver, år, opplag, sider
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2001.
Serie
B-rapport ; B1406
Emneord [sv]
Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Kalmar län, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1519OAI: oai:DiVA.org:ivl-1519DiVA, id: diva2:1550953
2021-05-052021-05-05bibliografisk kontrollert