IVL Swedish Environmental Research Institute

Depositionen av svavel i äldre granskog vid Holmsvattnet, 17 km SSV smältverket vid Rönnskär, har minskat kraftigt till 1998 och 1999, jämfört med perioden 1986 till 1989. Undersökningarna vid Holmsvattnet visar att den minskning av tungmetalldepositionen som noterades mellan 1989 och början av 1990-talet har stabiliserats på en ny och lägre nivå. Depositionen på öppet fält har minskat med 90 %, 77 %, 53%, 65 % och 43 % för arsenik (As) respektive tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn) mellan 1980-talet samt 1998 och 1999. Krondroppsmätningarna i skog, som även inkluderar torrdeposition utöver nederbördens bidrag, indikerar också en kraftig minskning i samma storleksordning som i nederbörden. Den höga avrinningen under 1998 medförde även att både utlakning och halter av samtliga tungmetaller och arsenik var högre än andra år under 1990-talet. Medelhalterna i avrinningen, av Cd, Cu, Pb och Zn har minskat med 46 %, 26 %, 47 % respektive 61 % under 1998 och 1999, jämfört med 1986 till 1989. Arealförlusterna, och medelhalterna, av arsenik var högre under 1998 och 1999 jämfört med perioden 1986 till 1989, trots en kraftigt minskad deposition under senare år. Orsaken till ökningen kan inte säkert förklaras med utförda undersökningar. Halterna av metaller i bäcken kan under 1990-talet klassas som något förhöjda men låga. Risken för direkta biologiska effekter av uppmätta halter i vatten under 1998 och 1999 bedöms som liten. Den minskande belastningen i Holmsvattnetområdet av svavel är sannolikt ett resultat av en minskad regional bakgrundsbelastning i första hand, men lägre svavelutsläpp från Rönnskärsverken kan även ha bidragit

Depositionen av svavel i äldre granskog vid Holmsvattnet, 17 km SSV smältverket vid Rönnskär, har minskat kraftigt till 1998 och 1999, jämfört med perioden 1986 till 1989. Undersökningarna vid Holmsvattnet visar att den minskning av tungmetalldepositionen som noterades mellan 1989 och början av 1990-talet har stabiliserats på en ny och lägre nivå. Depositionen på öppet fält har minskat med 90 %, 77 %, 53%, 65 % och 43 % för arsenik (As) respektive tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn) mellan 1980-talet samt 1998 och 1999. Krondroppsmätningarna i skog, som även inkluderar torrdeposition utöver nederbördens bidrag, indikerar också en kraftig minskning i samma storleksordning som i nederbörden. Den höga avrinningen under 1998 medförde även att både utlakning och halter av samtliga tungmetaller och arsenik var högre än andra år under 1990-talet. Medelhalterna i avrinningen, av Cd, Cu, Pb och Zn har minskat med 46 %, 26 %, 47 % respektive 61 % under 1998 och 1999, jämfört med 1986 till 1989. Arealförlusterna, och medelhalterna, av arsenik var högre under 1998 och 1999 jämfört med perioden 1986 till 1989, trots en kraftigt minskad deposition under senare år. Orsaken till ökningen kan inte säkert förklaras med utförda undersökningar. Halterna av metaller i bäcken kan under 1990-talet klassas som något förhöjda men låga. Risken för direkta biologiska effekter av uppmätta halter i vatten under 1998 och 1999 bedöms som liten. Den minskande belastningen i Holmsvattnetområdet av svavel är sannolikt ett resultat av en minskad regional bakgrundsbelastning i första hand, men lägre svavelutsläpp från Rönnskärsverken kan även ha bidragit