Två nya våtkemiska mättekniker för att mäta kvävemonoxid (NO)-halten i tätortsluft har testats. Den ena tekniken är aktiv och består av tre impregnerade filter i serie. Luftens innehåll av kvävedioxid (NO2) avlägsnas först genom absorption i ett natriumjodid (NaI)-impregnerat filter. NO absorberas inte i detta filter. Nästa filter är impregnerat med blyoxid (PbO2) som oxiderar NO till NO2. Det tredje och sista filtret är likadant som det första och absorberar den NO2 som härrör från oxiderad NO. Tekniken användes för att mäta dygnsmedelvärden av NO och NO2-halterna. En av fördelarna med tekniken är att halterna bestäms separat, dvs att ingen halt räknas ut som skillnaden mellan två tal. Den andra tekniken är passiv och bygger på att två diffusionsprovtagare används, en för enbart NO2 och en som även absorberar NO. Provtagarna består av ett rör som är öppet i ena änden och försett med ett impregnerat filter i den andra. Den drivande kraften är gasmolekylernas termiska diffusion. Inloppet är försett med ett Teflonfilter för att förhindra turbulenta luftrörelser i provtagaren. I båda provtagarna används samma impregnering som i de aktiva provtagarna för uppsamling av NO2. Till den diffusionsprovtagare som även absorberar NO, tillsattes ett organiskt oxidationsmedel (PTIO) vilket oxiderar NO till NO2. De aktiva och passiva metoderna användes parallellt med kemiluminiscenta instrument i Gävle, Karlstad och Göteborg. Det visade sig att de aktiva och passiva teknikerna stämde ganska väl överens på samtliga platser, men att överensstämmelsen med kemiluminiscent teknik endast var bra i Karlstad.