IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det svenska energisystemets utsläpp till luft 1970-1990. Vad hade utsläppen till luft blivit vid en kärnkraftsavveckling? En analys av verkligt utfall och avvecklingsalternativ
IVL Svenska Miljöinstitutet.
1994 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Om den svenska kärnkraften hade avvecklats under 1980-talet enligt något av de två avvecklingsalternativ som 1978 års Energikommission presenterade, så skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid till luft ha varit tre till fyra gånger större än de är idag. Energikommissionens konsekvensutredning presenterade i början av 1980-talet två alternativ för en kärnkraftsutveckling. Det första kärnkraftsblock som då var under byggnad skulle inte tas i drift och de övriga sex skulle tas ur drift till 1990. Elanvändningen beräknades i detta alternativ till 105 TWh för år 1990, vilket skulle medfört att nio kolkondensanläggningar hade byggts. I verkligheten blev elanvändningen cirka 119 TWh år 1990. Det andra alternativet innebar att avvecklingen skulle påbörjas 1985 och elanvändningen beräknades till 95 TWh. Om avvecklingsplanerna hade genomförts, skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid ha varit tre till fyra gånger större än vad de är idag. I denna siffra har hänsyn tagits till att dagens miljöteknik ofta medger och i praktiken uppvisar lägre utsläppsvärden än vad som anges i tillståndsvillkor från början och mitten av 1980-talet.För kväveoxider och koldioxid skulle utsläppen ha varit två till tre gånger större. Den fortsatta driften av kärnkraften under perioden 1980-1990 har inneburit att utsläppen av svaveldioxid under dessa tio år har varit drygt 500 000 ton lägre än de skulle ha varit vid en avveckling av kärnkraften. Detta motsvarar just nu fyra års samlade utsläpp från Sverige. För kväveoxider är skillnaden under de tio åren cirka 200 000 ton och för koldioxid cirka 150 miljoner ton. Energiproduktionen (el-, gas- och värmeverk samt uppvärmning av bostäder och lokaler) svarade 1990 för utsläpp av 25 000-30 000 ton svaveldioxid. Enligt kraftindustrins beräkningar var elproduktionens andel cirka 10 % härav. Osäkerheten är betydande om Sveriges totala utsläpp av svaveldioxid år 1980. Trots detta har det med tämligen god noggrannhet gått att beräkna energisektorns utsläpp under åren 1980-1990 och att jämföra utsläppen med de som skulle ha uppkommit vid en avveckling av kärnkraften.

Abstract [en]

Om den svenska kärnkraften hade avvecklats under 1980-talet enligt något av de två avvecklingsalternativ som 1978 års Energikommission presenterade, så skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid till luft ha varit tre till fyra gånger större än de är idag. Energikommissionens konsekvensutredning presenterade i början av 1980-talet två alternativ för en kärnkraftsutveckling. Det första kärnkraftsblock som då var under byggnad skulle inte tas i drift och de övriga sex skulle tas ur drift till 1990. Elanvändningen beräknades i detta alternativ till 105 TWh för år 1990, vilket skulle medfört att nio kolkondensanläggningar hade byggts. I verkligheten blev elanvändningen cirka 119 TWh år 1990. Det andra alternativet innebar att avvecklingen skulle påbörjas 1985 och elanvändningen beräknades till 95 TWh. Om avvecklingsplanerna hade genomförts, skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid ha varit tre till fyra gånger större än vad de är idag. I denna siffra har hänsyn tagits till att dagens miljöteknik ofta medger och i praktiken uppvisar lägre utsläppsvärden än vad som anges i tillståndsvillkor från början och mitten av 1980-talet.För kväveoxider och koldioxid skulle utsläppen ha varit två till tre gånger större. Den fortsatta driften av kärnkraften under perioden 1980-1990 har inneburit att utsläppen av svaveldioxid under dessa tio år har varit drygt 500 000 ton lägre än de skulle ha varit vid en avveckling av kärnkraften. Detta motsvarar just nu fyra års samlade utsläpp från Sverige. För kväveoxider är skillnaden under de tio åren cirka 200 000 ton och för koldioxid cirka 150 miljoner ton. Energiproduktionen (el-, gas- och värmeverk samt uppvärmning av bostäder och lokaler) svarade 1990 för utsläpp av 25 000-30 000 ton svaveldioxid. Enligt kraftindustrins beräkningar var elproduktionens andel cirka 10 % härav. Osäkerheten är betydande om Sveriges totala utsläpp av svaveldioxid år 1980. Trots detta har det med tämligen god noggrannhet gått att beräkna energisektorns utsläpp under åren 1980-1990 och att jämföra utsläppen med de som skulle ha uppkommit vid en avveckling av kärnkraften.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
IVL Svenska Miljöinstitutet, 1994.
Serie
B-rapport ; B1159
Nyckelord [sv]
luftföroreningar, miljöfrågor, politik, kemikalier, energi, kärnkraft, svaveldioxid, SO2, kväveoxider, NOx, elproduktion, miljöteknik, koldioxid, CO2
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1264OAI: oai:DiVA.org:ivl-1264DiVA, id: diva2:1550697
Tillgänglig från: 2021-05-05 Skapad: 2021-05-05 Senast uppdaterad: 2021-05-05Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Grennfelt, Peringe
Av organisationen
IVL Svenska Miljöinstitutet

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 104 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf