IVL Svenska Miljöinstitutet

Baserat på 16 fall av tekniska arbetsmiljöåtgärder som inte används, har slutsatser dragits om varför åtgärderna inte används och vad som kan göras för att i framtiden undvika att investera i arbetsmiljöåtgärder som inte används. Skälen till att arbetsmiljöåtgärderna inte används kan struktureras enligt en åtgärdstrappa, som beskriver vilka beslut som tas när arbetsmiljöåtgärder ska genomföras. Följande hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder har identifierats: Steg 1, känna till problemet. I en del fall analyseras inte risken speciellt noggrannt. Åtgärdsarbetet påbörjas med andra motiv än att minska en speciell risk. Om inte arbetsmiljöproblemet är noggrannt analyserat, blir åtgärdsarbetet svårt. Steg 2, acceptera problemet. I en del fall har företaget tvingats genomföra en åtgärd pga en föreskrift.Ibland lever man pliktskyldigast upp till föreskriften, men accepterar inte problemet. Motivationen att använda åtgärden minskar. Ibland har personalen inte samma uppfattning om risken som de som genomför åtgärden. Om personalen inte accepterar att det föreligger en risk är de knappast heller benägna att använda sig av åtgärden, om de kan välja att inte använda den. Steg 5, acceptera lösningen. I en del fall är den tekniska åtgärden tekniskt undermålig eller leder till problem vid användandet,som gör att personalen väljer att inte använda åtgärden. Det kan t ex vara att det tar extra tid att använda åtgärden, att man måste göra extra handgrepp som ytterligare kan öka monotonin i ett redan monotont arbete, att åtgärden stör arbetet, t ex genom att man ser sämre, att åtgärderna inte är anpassade till människans fysiska förutsättningar, t ex handstorlek, att åtgärden inte kan användas utan att arbetets organisation förändras eller att det tar lång tid att vänja sig vid åtgärden och att lära sig arbeta effektivt med den. Det räcker inte att personalen initierat åtgärden och deltagit i planeringen av den, för att dessa problem ska undvikas. Steg 8, genomföra åtgärden. Här kan tekniska brister i utformningen av åtgärden förekomma. Vanligast är dock att introduktionen av åtgärden är bristfällig. Detta förstärks för nyanställd personal, som lär sig arbetet av sina arbetskamrater och då också lär sig att inte använda åtgärden. Generellt sett gäller att ju fler frihetsgrader som finns i användandet av åtgärden och ju större krav användandet ställer på den enskilda användaren, desto större är risken för att åtgärden inte kommer att användas. För att minska risken för att tekniska arbetsmiljöåtgärder genomförs och sedan inte används, föreslås att speciellt vikt läggs vid att kontrollera punkterna under steg 1, 2, 5 och 8 ovan och att speciellt steg 5 detaljgranskas. För genomförda arbetsmiljöåtgärder som inte används, kan formulären i bilaga 2 användas för att analysera orsakerna till att åtgärderna inte används.

Baserat på 16 fall av tekniska arbetsmiljöåtgärder som inte används, har slutsatser dragits om varför åtgärderna inte används och vad som kan göras för att i framtiden undvika att investera i arbetsmiljöåtgärder som inte används. Skälen till att arbetsmiljöåtgärderna inte används kan struktureras enligt en åtgärdstrappa, som beskriver vilka beslut som tas när arbetsmiljöåtgärder ska genomföras. Följande hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder har identifierats: Steg 1, känna till problemet. I en del fall analyseras inte risken speciellt noggrannt. Åtgärdsarbetet påbörjas med andra motiv än att minska en speciell risk. Om inte arbetsmiljöproblemet är noggrannt analyserat, blir åtgärdsarbetet svårt. Steg 2, acceptera problemet. I en del fall har företaget tvingats genomföra en åtgärd pga en föreskrift.Ibland lever man pliktskyldigast upp till föreskriften, men accepterar inte problemet. Motivationen att använda åtgärden minskar. Ibland har personalen inte samma uppfattning om risken som de som genomför åtgärden. Om personalen inte accepterar att det föreligger en risk är de knappast heller benägna att använda sig av åtgärden, om de kan välja att inte använda den. Steg 5, acceptera lösningen. I en del fall är den tekniska åtgärden tekniskt undermålig eller leder till problem vid användandet,som gör att personalen väljer att inte använda åtgärden. Det kan t ex vara att det tar extra tid att använda åtgärden, att man måste göra extra handgrepp som ytterligare kan öka monotonin i ett redan monotont arbete, att åtgärden stör arbetet, t ex genom att man ser sämre, att åtgärderna inte är anpassade till människans fysiska förutsättningar, t ex handstorlek, att åtgärden inte kan användas utan att arbetets organisation förändras eller att det tar lång tid att vänja sig vid åtgärden och att lära sig arbeta effektivt med den. Det räcker inte att personalen initierat åtgärden och deltagit i planeringen av den, för att dessa problem ska undvikas. Steg 8, genomföra åtgärden. Här kan tekniska brister i utformningen av åtgärden förekomma. Vanligast är dock att introduktionen av åtgärden är bristfällig. Detta förstärks för nyanställd personal, som lär sig arbetet av sina arbetskamrater och då också lär sig att inte använda åtgärden. Generellt sett gäller att ju fler frihetsgrader som finns i användandet av åtgärden och ju större krav användandet ställer på den enskilda användaren, desto större är risken för att åtgärden inte kommer att användas. För att minska risken för att tekniska arbetsmiljöåtgärder genomförs och sedan inte används, föreslås att speciellt vikt läggs vid att kontrollera punkterna under steg 1, 2, 5 och 8 ovan och att speciellt steg 5 detaljgranskas. För genomförda arbetsmiljöåtgärder som inte används, kan formulären i bilaga 2 användas för att analysera orsakerna till att åtgärderna inte används.