IVL Svenska Miljöinstitutet

På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992 och minskningen fortsatte även till det senaste mätåret. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Under hydrologiska året 1999/00 deponerades i genomsnitt 2,8 kg svavel och 5-6 kg kväve per hektar granskog i området. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Trots det minskade nedfallet av luftföroreningar noteras ingen återhämtning av markvattnets surhetsgrad i skogsytor med kraftigt sur mark som i Godkärra och Kvisterhult. I måttligt sura marker finns en tendens till att markvattnet surhetsgrad minskat de senaste åren. Sommarhalvårets halter av marknära ozon har sannolikt varit skadliga för vegetationen, men halterna var betydligt lägre än förra året beroende på den regniga sommaren. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid var betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.

På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992 och minskningen fortsatte även till det senaste mätåret. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Under hydrologiska året 1999/00 deponerades i genomsnitt 2,8 kg svavel och 5-6 kg kväve per hektar granskog i området. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Trots det minskade nedfallet av luftföroreningar noteras ingen återhämtning av markvattnets surhetsgrad i skogsytor med kraftigt sur mark som i Godkärra och Kvisterhult. I måttligt sura marker finns en tendens till att markvattnet surhetsgrad minskat de senaste åren. Sommarhalvårets halter av marknära ozon har sannolikt varit skadliga för vegetationen, men halterna var betydligt lägre än förra året beroende på den regniga sommaren. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid var betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.