IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regionala förutsättningar och miljörisker till följd av kväveupplagring i skogsmarken vid olika scenarier för skogsskötsel och kvävedeposition
IVL Svenska Miljöinstitutet.
IVL Svenska Miljöinstitutet.
IVL Svenska Miljöinstitutet.
Visa övriga samt affilieringar
2006 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport beskriver regionala förutsättningar och miljörisker av ett förändrat kvävegödslingsprogram, inom en rotationsperiod, på regional nivå. Möjligheterna och miljöriskerna beskrivs med utgångspunkt från regionala scenarioberäkningar av kvävebalanser i skogsmark samt dynamiska modellberäkningar av framtida förändringar i biomassa, markkemi och vegetation. Kväveupplagring har i denna rapport använts som en indikator på risken för en förhöjd kväveutlakning tillsammans med nuvarande och historisk kvävedeposition samt C/N-kvoten i skogsmark. Massbalansberäkningarna visade att balansen mellan till- och bortförseln av kväve i skogsmark varierar starkt, inte bara i olika regioner utan även mellan olika skötselmetoder och trädslag. För närvarande sker en kväveupplagring i marken i hela Sverige enligt nuvarande deposition, men ett ökat uttag av biomassa och/eller en minskad kvävedeposition kan leda till negativa kvävebalanser, särskilt i granbestånd. Vidare indikerar modellberäkningarna att kvävegödsling leder till en ökad kväveupplagring vid normalt stamvedsuttag, trots att upplagringen delvis motverkas av den ökade tillväxten. Kväveupplagringen ökar med ökad gödselgiva. Vid ett ökat uttag av biomassa uppstår negativa eller svagt positiva kvävebalanser i stora delar av Sverige, oavsett om beståndet gödslas eller ej. Detta gäller framför allt granbestånden. Vidare leder kvävegödsling till kraftiga vegetationsförändringar jämfört med dagens vegetationssammansättning i norra Sverige men inte i södra eller mellersta Sverige, där betydande förändringar troligtvis redan har ägt rum till följd av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av gödslingen relativt kortlivade, men under den andra rotationsperioden orsakar gödslingen sannolikt kroniska förändringar av vegetationssammansättningen i näringsfattiga bestånd.

Abstract [en]

Denna rapport beskriver regionala förutsättningar och miljörisker av ett förändrat kvävegödslingsprogram, inom en rotationsperiod, på regional nivå. Möjligheterna och miljöriskerna beskrivs med utgångspunkt från regionala scenarioberäkningar av kvävebalanser i skogsmark samt dynamiska modellberäkningar av framtida förändringar i biomassa, markkemi och vegetation. Kväveupplagring har i denna rapport använts som en indikator på risken för en förhöjd kväveutlakning tillsammans med nuvarande och historisk kvävedeposition samt C/N-kvoten i skogsmark. Massbalansberäkningarna visade att balansen mellan till- och bortförseln av kväve i skogsmark varierar starkt, inte bara i olika regioner utan även mellan olika skötselmetoder och trädslag. För närvarande sker en kväveupplagring i marken i hela Sverige enligt nuvarande deposition, men ett ökat uttag av biomassa och/eller en minskad kvävedeposition kan leda till negativa kvävebalanser, särskilt i granbestånd. Vidare indikerar modellberäkningarna att kvävegödsling leder till en ökad kväveupplagring vid normalt stamvedsuttag, trots att upplagringen delvis motverkas av den ökade tillväxten. Kväveupplagringen ökar med ökad gödselgiva. Vid ett ökat uttag av biomassa uppstår negativa eller svagt positiva kvävebalanser i stora delar av Sverige, oavsett om beståndet gödslas eller ej. Detta gäller framför allt granbestånden. Vidare leder kvävegödsling till kraftiga vegetationsförändringar jämfört med dagens vegetationssammansättning i norra Sverige men inte i södra eller mellersta Sverige, där betydande förändringar troligtvis redan har ägt rum till följd av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av gödslingen relativt kortlivade, men under den andra rotationsperioden orsakar gödslingen sannolikt kroniska förändringar av vegetationssammansättningen i näringsfattiga bestånd.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2006.
Serie
B-rapport ; B1691
Nyckelord [sv]
Allmänna råd, C/N-kvot, deposition, ForSAFE-Veg, gödsling, kväve, kväveupplagring, kväveutlakning, mark, modellering, nitrat, vatten, vegetation
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-2402OAI: oai:DiVA.org:ivl-2402DiVA, id: diva2:1551845
Tillgänglig från: 2021-05-05 Skapad: 2021-05-05 Senast uppdaterad: 2021-05-05Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1882 kB)32 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1882 kBChecksumma SHA-512
9a745c16f3d948c0397484acafd885bb6c7dce6e17c757bf59ef3157f0203ae14ecec8e48618cd31e39ecae48788b3b1ac028aef9e9cf430f8b3ce4785cf3e99
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Sahlén Zetterberg, ThereseHellsten, SofieKarlsson, Per Erik
Av organisationen
IVL Svenska Miljöinstitutet

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 32 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 19 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf