Idag står den globala flygtrafiken för ca 2-3% av det fossila CO2-utsläppet härlett från mänskliga aktiviteter. Flygtrafikens bidrag till global uppvärmningen i form av strålningsdrivning är dock 4.9% om man tar hänsyn till effekt från kortlivade klimatföroreningar (short-lived climate pollutants, SLCP) relaterade till flyget, även kallade höghöjdseffekter. Dessa innefattar utsläpp av vattenånga, sot och andra partiklar, bildning av kondensstrimmor och flyginducerade cirrusmoln samt utsläpp av NOX som leder till förändringar av halter av ozon och metan i atmosfären. Det relativa bidraget av SLCP från flyget varierar kraftigt beroende på vilket mått man använder, med GWP20 (Global Warming Potential på en tidshorisont 20 år) ligger total effekt av flygemissionerna relativt till CO2 inom intervallet 2.1-4.8, för GWP100 ligger samma proportion mellan 1.3 och 2.0, använder man Global TemperaturPotential GTP ligger proportionen mellan 1.0 och 1.1 för GTP100. Klimatpåverkan av SLCP är starkt beroende av atmosfäriska förhållanden där utsläppen sker. Persistenta kondensstrimmor bildas och värmer upp klimatet när flygplan rör sig i områden som har luftfuktighet övermättad mot is och som är molnfri. Även utsläpp av NOx kan ge olika effekter beroende på förhållandena vid utsläpp. Flera studier har utvärderat möjligheterna att optimera flygrutter med hänsyn till både CO2 utsläpp och effekter från SLCP genom att justera var/när största delen av utsläppen sker. Man har visat att trots en högre bränsleförbrukning vid alternativa flygrutter kunde man uppnå en minskad klimatpåverkan med mått GWP100. Klimatmålet med max. 2° temperaturhöjning kräver mer än en halvering av utsläppen av växthusgaser till år 2050 vilket kräver en bred övergång till alternativa bränslen fria från fossilt kol. För flyget finns ett flertal alternativa jetbränslen (AJF) med lägre halter fossilt kol i sin well-to-wake cykel (WTWk). WTWk minskningen varierar kraftigt med processen som bränslet framställts genom samt vilket råmaterial som använts. Det finns flera negativa effekter kring ändrad markanvändning som är en mycket viktigt hållbarhetsaspekt. Det alternativ som ger störst WTWk minskning är att producera AJF från restprodukter som avfallsolja och skogsrester. För vissa alternativ, som sojabönor och palmolja, ligger WTWk högre hos AJF än hos de konventionella jetbränslena. Dessutom kopplas AJF-produktionen till en konflikt mellan matproduktion och bränsleproduktion, potentiellt minskad biodiversitet, vattenkonsumtion samt föroreningar som uppstår vid produktion vilka inte går att ignorera ur ett hållbarhetsperspektiv.
Denna rapport är nummer 1 av tre leveranser i projektet och kartlägger kunskapsläget kring hur flygets utsläpp, inklusive introducerade k-strimmor och cirrusmoln påverkar klimatet och möjligheten att minska flygets klimatpåverkan genom alternativa flygrutter. Den innehåller även en sammanställning av kunskapsläget när det gäller biojetbränslen, deras ”well-to-wake”-klimatpåverkan och emissioner av luftföroreningar, i jämförelse med fossila jetbränslen.