IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Användningen av vattenorganismer som miljöindikatorer
1993 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är en sammanställning av litteratur från perioden 1949-1991. Materialet omfattar en beskrivning av olika organismgruppers (växtplankton, vattenväxter, djurplankton och bottenfauna) miljökrav. Dessutom beskrivs hur olika organismsamhällen kan se ut vid näringsfattiga (oligotrofa) respektive näringsrika (eutrofa) förhållanden samt förändringar som sker vid försurning och eutrofiering. Betydelsen och användningen av biologiska mätparametrar har ökat väsentligt och förväntas få ytterligare betydelse i framtiden. Användbara parametrar är miljö- och bioindikatorer, där miljöindikatorer är arter som återfinns i en viss miljö. Bioindikatorer används huvudsakligen för att semikvantitativt beskriva biotillgängligheten av en förorening. Organimsernas känslighet för t.ex. försurning, syrebrist, metall- och oljeföroreningar samt näringsämnen varierar. Dagsländor har t.ex. visat sig vara mycket lämpliga som indikatorer på försurning i vattendrag. Likaså har bottenfauna (framför allt chironomider och oligochaeter) visat sig vara användbara vid bedömning av ekologiska effekter av t.ex. industriutsläpp, syrebrist och närsalter. Kiselalger är också en grupp som är användbar som indikatororganismer, främst vid beskrivning av oligotrofa och eutrofa förhållanden.

Abstract [en]

Denna rapport är en sammanställning av litteratur från perioden 1949-1991. Materialet omfattar en beskrivning av olika organismgruppers (växtplankton, vattenväxter, djurplankton och bottenfauna) miljökrav. Dessutom beskrivs hur olika organismsamhällen kan se ut vid näringsfattiga (oligotrofa) respektive näringsrika (eutrofa) förhållanden samt förändringar som sker vid försurning och eutrofiering. Betydelsen och användningen av biologiska mätparametrar har ökat väsentligt och förväntas få ytterligare betydelse i framtiden. Användbara parametrar är miljö- och bioindikatorer, där miljöindikatorer är arter som återfinns i en viss miljö. Bioindikatorer används huvudsakligen för att semikvantitativt beskriva biotillgängligheten av en förorening. Organimsernas känslighet för t.ex. försurning, syrebrist, metall- och oljeföroreningar samt näringsämnen varierar. Dagsländor har t.ex. visat sig vara mycket lämpliga som indikatorer på försurning i vattendrag. Likaså har bottenfauna (framför allt chironomider och oligochaeter) visat sig vara användbara vid bedömning av ekologiska effekter av t.ex. industriutsläpp, syrebrist och närsalter. Kiselalger är också en grupp som är användbar som indikatororganismer, främst vid beskrivning av oligotrofa och eutrofa förhållanden.

Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska Miljöinstitutet, 1993.
Series
B report ; B1092
Keywords [sv]
ekologi, sjö, hav, rinnande vatten, litteraturstudie, miljöindikatorer, vattenorganismer, växtplankton, benthos, vattenväxter, djurplankton, bottenfauna, eutrofiering, försurning
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1283OAI: oai:DiVA.org:ivl-1283DiVA, id: diva2:1550716
Available from: 2021-05-05 Created: 2021-05-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 74 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf