Avloppsvatten från dagens industrier uppvisar allt lägre eller ingen akut toxicitet. Emellertid kan subletala effekter av dessa vatten inte uteslutas, varför metoder som mäter sådana effekter blir alltmer intressanta. Ett sätt att bedöma ett avloppsvattens eller ett ämnes miljöpåverkan är att undersöka effekter på organismers reproduktionsförmåga. Syftet med föreliggande undersökningar var i första hand att utvärdera en sådan reproduktionstest med Ceriodaphnia dubia och att om möjligt utveckla den till ett definierbart system för tillväxt och reproduktion. Metoden utvärderades med tre fenolära föreningar (3,4,5-triklorfenol, 4,5,6-triklorguajakol och 2,4-dinitrofenol) och med tre avloppsvatten från tillverkning av blekt barrvedsmassa. Dessutom gjordes upprepade akuttoxicitetstester med en referenssubstans (K2Cr2O7) för bedömning av känsligheten hos C. dubia. En strikt utfodringsrutin framtestades, vilken sedan tillämpades vid vårt laboratorium såväl vid odling som test. Undersökningarna visar att C. dubia är en högst användbar testorganism. Arten uppvisar god känslighet vid jämförelse med andra, i vårt laboratorium testade organismer. Reproduktionstesten har vid dessa försök visat sig vara betydligt känsligare än akuttoxicitetstesten. Resultat från reproduktionstester med C. dubia bör ge ett bredare underlag för bedömning av ett ämnes eller avloppsvattens miljöpåverkan.