IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kunskapsunderlag för en enhetlig förvaltning av OSPAR-listade Mytilus- och Ostrea-bankar. Del 1 Nulägesanalys av Mytilus- och Ostrea-bankar i Sverige.
Universitetet i Agder.
IVL Swedish Environmental Research Institute.
IVL Swedish Environmental Research Institute.
Universitetet i Agder.
Show others and affiliations
2023 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Knowledge base for informed management of OSPAR-listed Mytilus and Ostrea beds. Part 1 Population status of Mytilus and Ostrea beds in Sweden. (English)
Abstract [sv]

Tvåskaliga blötdjur (bivalver) som blåmusslor (Mytilus edulis) och ostron (Ostrea edulis) är nyckelarter i kustekosystem, och de bidrar både till ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för andra organismer och till flera andra viktiga ekosystemtjänster.

Under de senaste åren har både Mytilus- och Ostrea-bankar minskat i antal och omfattning i Europa, och det finns också starka indikationer på en liknande situation för Mytilus i Sverige. För Ostrea saknas generellt kunskap om populationsstorlekar, vilket gör bedömningar av populationsutveckling problematisk.

Den hotbildsanalys som genomförts av OSPAR för Mytilus- och Ostrea-bankar i Europa indikerar att den primära orsaken till förlust av bivalvbankar i Europa är överexploatering av resursen och habitatförlust, samt sjukdomsutbrott orsakade av patogener. Svenska bivalvbestånd är dock mer eller mindre förskonade från dessa påverkansfaktorer, och andra aspekter kan därmed antas ha större påverkan på populationsutvecklingen. Till exempel finns det en oro bland förvaltande myndigheter att det invasiva stillahavsostronet (Magallana gigas) kommer att försämra förutsättningarna för livskraftiga bestånd av Mytilus och Ostrea i Sverige.

I detta projekt sammanställdes data från historiska (1970-talet och framåt) inventeringar med syfte att utvärdera om analys av förändringar av bivalvpopulationerna över tid var möjlig. Genomgången av historiska data från Bohuslän genererade inga tidsserier som kunde bidra till en värdering av populationsutvecklingen av Mytilus och Ostrea. I tillägg visade genomgången att inventeringsmetoderna som använts skiljde sig över tid och att det saknades en standardiserad definition av vad som betecknas som en bivalvbank.

Sammantaget visar detta på behovet av kontinuitet och standardiserad övervakning av bivalvbankar, inkluderande en tydlig definition av vad som räknas som en bivalvbank. Detta skapar förutsättningar för uppbyggnad av tidsserier och uppföljning av trender i populationsutvecklingen av målarterna.

Sammanställningen av historiska data kombinerades också med en hotbildsanalys med fokus på interaktioner med det invasiva stillahavsostronet, med karteringar av nuvarande utbredningar och övervakning för utvärdering av populationsutveckling i nutid, samt med en analys av kort-tidsförändringar i populationsutbredning och/eller tätheter. Detta underlag kombinerades i en nulägesanalys för utvärdering av statusen av Mytilus och Ostrea-bankar idag. Hotbildsanalysen visade att på kort sikt är sjukdomsutbrott och parasiter troligen det största hotet mot svenska bivalvbestånd, detta på grund av den fortsatta importen av levande livsmedel som kan föra med sig patogener.

I ett mer långsiktigt perspektiv är klimatförändringar och ökande förekomst av miljögifter allvarliga hot mot grunda, kustnära miljöer. Trots att det invasiva stillahavsostronet i hög grad har överlappande habitat och ekologiska funktioner som de inhemska arterna kunde vi i detta projekt inte se några tecken på negativa interaktioner.

Övervakning av populationsut-veckling i ett urval av bankar påvisade en minskning i individtäthet för både Mytilus- och Ostrea-bankar över tid inom projektet (2018-2021), ett mönster som också stärktes för Mytilus genom återinventering av tidigare inventerade bankar. För Ostrea visade återinventeringen av tidigare inventerade lokaler ett mer spritt mönster, med en ökning av antalet ostron i vissa bankar medan antalet ostron på andra lokaler hade minskat.

Sammantaget konstaterades att det är sannolikt att en minskning av framför allt Mytilus skett från 1990-talet och framåt, och att mer information krävs för att fastställa både omfattning och orsak till de mönster som observerats.

Baserat på resultaten rekommenderas fyra huvudåtgärder för att förbättra kunskapsläget för kustnära bivalver. För det första behöver artspecifika definitioner av vad som menas med Mytilus- och Ostrea-bankar tas fram. Definitionen bör innehålla information om täcknings-grad/täthet, bankens area, fördelning av bivalver inom banken och förekomst av stillahavsost-ron. Definitionen bör också likriktas med internationella ramverk och ta fältförhållanden i be-aktning.

För det andra bör övervakningsprogram som registrerar utbredning och förändringar i demografiska parametrar (t.ex. populationstäthet/täckningsgrad/biomassa, rekrytering, mortali-tet och tillväxt) för både Mytilus och Ostrea etableras. Tidsserier av data är det enda som möjliggör analys av populationsutveckling och identifiering av hotbilder.

För det tredje behöver infrastruktur och rutiner för lagring av inventeringsdata samt implementering i enlighet med FAIR-principen tas fram för att säkerställa att historiska uppgifter inte går förlorade. Mycket data förloras då det lagras inom specifika projekt och hos enskilda individer. Då data ofta samlas in inom pågående forskningsprojekt måste lösningar för lagring med publiceringsembargo för andra aktörer än de som samlat in uppgifterna utredas.

Slutligen krävs fortsatt kunskapsbyggande om både generella och specifika hot och möjliga åtgärder som kan minska hotbilden. Exempel på aktiviteter kopplade till detta är generell påverkansanalys av olika riskfaktorer och kombinationer av dessa, kunskapsutveckling om effekterna av skörd av vilda Ostrea-bestånd och etable-ring av verksamhetsbaserad förvaltning samt kunskapsutveckling rörande födokonkurrens och andra interaktioner mellan stillahavsostron och våra inhemska bivalver, framför allt för Ostrea.

Abstract [en]

Bivalves such as mussels (Mytilus edulis) and flat oysters (Ostrea edulis) are key species in coastal ecosystems and they contribute to increased biodiversity by creating habitats for other organisms and to several other important ecosystem services.

In recent years, both Mytilus and Ostrea banks have declined in number and extent in Europe, and there are also strong indications of a similar situation for Mytilus in Sweden. For Ostrea, knowledge of population sizes is generally lacking, which makes assessments of population development difficult.

The threat assessment carried out by OSPAR for Mytilus and Ostrea beds in Europe indicates that the primary cause of loss of bivalve beds in Europe is overexploitation and habitat loss, as well as disease outbreaks caused by pathogens. Swedish populations are, however, more or less spared from these factors and other aspects can therefore be assumed to have a greater impact on popu-lation development. However, other factors can also affect population development. For example, there is concern among management authorities that the invasive Pacific oyster (Magallana gigas) will worsen the conditions for Mytilus and Ostrea stocks in Sweden.

In this project, data from historical (1970s onwards) surveys was compiled with the aim of evaluating whether analysis of temporal changes in bivalve populations was possible. A review of historical data from Bohuslän did not generate any time series that could contribute to an as-sessment of the population development of Mytilus and Ostrea.

In addition, the review showed that the survey methods used differed between studies and over time, and that there was a lack of a standardized definition of what is designated as a bivalve bed. Overall, this illustrates the need for continuity and standardized monitoring of bivalve beds, including a clear definition of what counts as a bivalve bed. This could support the development of time series to monitoring trends in the population development of the target species.

The compilation of the historical data was also combined with a threat analysis focusing on interactions with the invasive Pacific oyster, with mapping of current distribution patterns and monitoring to evaluate present day population development, as well as with an analysis of short-term changes in population distribution and/or densities. This information was combined in an analysis aimed to evaluate the current status of the Mytilus and Ostrea beds.

The threat analysis showed that, in the short term, the main threat to the Swedish bivalve populations is probably disease outbreaks and parasites due to the continued commercial importation of live shellfish. In a more long-term perspective, climate change and the increasing presence of environmental tox-ins may pose serious threats to shallow, coastal, environments. Even though the invasive Pacific oyster to a large extent has overlapping habitats and ecological functions with the native species, no signs of negative interactions with the native bivalves were observed in this project.

Monitor-ing of population development in selected bivalve beds showed a decrease in density of both Mytilus and Ostrea over the projects lifetime (2018-2021), a pattern that was also strengthened for Mytilus through the results of the re-survey of previously surveyed beds. For Ostrea, the re-survey of previously surveyed sites showed a more scattered pattern with an increase in the number of oysters in some beds while the number of oysters in other beds had decreased.

Overall, it was concluded that it is likely that a reduction in Mytilus occurred during the 1990s and has continued onwards, and that more information is required to determine both the extent and cause of the patterns observed.

Based on the results in this project, four main actions are recommended to improve the state of knowledge for both Mytilus and Ostrea. Firstly, species-specific definitions of what is regarded as a bivalve bed should be developed. The definition should include information on cover-age/density, size, patchiness, and presence of Pacific oysters. The definition should also be aligned with international frameworks and take field conditions into account.

Second, monitor-ing programs that record distribution and changes in demographic parameters (e.g., population density/recovery/biomass, recruitment, mortality, and growth) for both Mytilus and Ostrea should be established. Time series of data is the only thing that enables the analysis of population development and the identification of threats.

Thirdly, infrastructure and routines for storing inventory data and implementation in accordance with the FAIR principle are needed to ensure that historical data is not lost. A lot of data is lost when it is stored within specific projects and with individuals. As data is often collected within ongoing research projects, solutions for storage with a publication embargo for actors other than those who collected the data should be ex-plored.

Finally, continued knowledge building is required about both general and specific threats and possible measures that can reduce the threats. Examples of such activities are impact analy-sis of various risk factors and combinations of these, knowledge development about the effects of harvesting of wild Ostrea and establishment of activity-based management, and knowledge de-velopment regarding food competition and other interactions between Pacific oysters and our native bivalves.

Place, publisher, year, edition, pages
2023. , p. 99
Series
C report ; C729
Keywords [en]
Oysters, management, population status, threat analysis, invasive species, bivalves, mussels
Keywords [sv]
Ostron, förvaltning, beståndsanalys, hotbild, riskanalys, invasiva arter, bivalver, musslor
National Category
Ecology
Research subject
Biodiversity
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-4134ISBN: 978-91-7883-462-4 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ivl-4134DiVA, id: diva2:1726889
Funder
Swedish Board of AgricultureSwedish Agency for Marine and Water Management
Note

C729

Available from: 2023-01-13 Created: 2023-01-13 Last updated: 2023-01-13

Open Access in DiVA

fulltext(6241 kB)103 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6241 kBChecksum SHA-512
af6c7229e79308558c930fc97ef96c1769a35b8445f84666bac7610a034e1c0d51868564553cbdc7ba6c93c72d299cb5c60fa805377acc42521ca7dbd1fe9d31
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Wrange, Anna-LisaKrång, Anna-SaraWaldetoft, HannesStrand, Åsa
By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Ecology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 103 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 121 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf