Lufthalterna av svaveldioxid, SO2, vid Farstanäs i länets södra delar var i mitten av 1990-talet höga, väl i nivå med områden utanför tätorter i Skåne och på västkusten. SO2-halterna vid Farstanäs har dock minskat avsevärt både under sommar- och vinterhalvår och låg som årsmedelvärde 2016/17 på 0,3 μg/m3. Lufthalterna av SO2 vid Bergby i länets nordvästra delar har legat på samma nivå som vid Farstanäs. Lufthalterna av SO2 vid Svenska Högarna, långt ut i Stockholms skärgård, var som sommar- och vintermedelhalter 2016/17 båda på 0,4 μg/m3, vilket var något högre jämfört med både Bergby och Farstanäs, sannolikt beroende på utsläpp från fartygstrafiken på Östersjön. Även lufthalterna av kvävedioxid, NO2, vid Farstanäs har varit höga. Som ett årsmedelvärde för de senaste tre åren var halten av NO2 vid Farstanäs fortfarande relativt hög, 3,8 μg/m3. Årsmedelhalterna av NO2 vid Farstanäs har minskat 43 % under perioden 1994-2017. De rapporterade utsläppen av NOx (som NO2) från EU28 har under perioden 1994-2015 minskat med 50 %. Svavelnedfallet i krondropp har minskat signifikant sedan mätstarten vid samtliga nu aktiva ytor i länet. I början av 1990-talet låg svavelnedfallet mellan 6 och 12 kg S/ha och år. Det hydrologiska året 2016/17 låg svavelnedfallet mellan 0,4 och 0,8 kg S/ha och år. Markvattnets buffrande förmåga, ANC, har vid de flesta mätplatser i länet varit positiv (se figur), det vill säga att markvattnet har motverkat försurning av sjöar och vattendrag. Det har dock funnits tidigare aktiva mätplatser med ett klart negativt ANC. pH i markvattnet vid nu aktiva mätplatser ligger mellan 4,7 och 6,2. Ett pH under 4,5 är ett tecken på betydande försurning. Beräknade värden för totaldeposition av oorganiskt kväve till barrskog i länet uppgick under det hydrologiska året 2016/17 till mellan 2,1 och 3,2 kg N per hektar och år. Detta är under den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar, 5 kg N per hektar och år. Det har dock skett överskridanden i länet tidigare år. I huvudsak har halterna av oorganiskt kväve i markvattnet varit relativt låga, vilket indikerar att kväveupplagringen i skogsmarken i Stockholms län inte nått den nivå där risken för läckage till markvattnet ökar. Vid störningar av skogsmarken kan dock halterna av nitrat i markvattnet tillfälligt öka.
Stockholms län har haft mätningar inom Krondroppsnätet under 26 år. I denna rapport redovisas resultaten från 2016/17 års mätningar, tillsammans med tidigare års resultat. Även resultat från samtliga mätlokaler som någon gång varit aktiva i länet redovisas. Utöver det redovisas även lufthaltsmätningar vid Svenska Högarna som också finansieras av Länsstyrelsen i Stockholms län.