I detta projekt har de stadsmiljöavtal som innehåller motprestationer i form av förändrade eller flexibla parkeringstal för att främja hållbara stadsmiljöer inventerats, inom ramarna för projektet ArbPark – Nya lösningar för framtidens arbetsplatsparkering. Syftet är att ge en överblick över omfattningen av p-tal som motprestation i stadsmiljöavtal, och i vilken utsträckning stadsmiljöavtalen har bidragit till att styra mot mer flexibla p-tal. En fördjupad studie har gjorts av flexibla p-tal för kontorsarbetsplatser, där även utformningen av p-tal och mobilitetsåtgärder har kartlagts. Åtta kommuner har antagit flexibla p-tal efter att stadsmiljöavtalen slutits, sju kommuner hade antagit flexibla p-tal innan stadsmiljöavtalen och två kommuner har förslag på p-tal som ännu inte antagits. Då två kommuner har två avtal vardera är det totalt 19 avtal som innehåller flexibla p-tal. Det är inte helt enkelt att bedöma i vilken utsträckning stadsmiljöavtalet har påverkat införandet av flexibla p-tal, eftersom dessa antas i en kommunal process som ofta pågår över flera månader upp till år. Däremot är det nästan en tredjedel av alla stadsmiljöavtal (64 st) som innehåller flexibla p-tal, och ännu fler (43 st) som innehåller någon form av parkeringsåtgärd som motprestation. I de kommuner där p-talen bedöms vara flexibla har utformningen beskrivits. Det vanligaste är att kommunerna använder ett utgångsvärde på minimital, som kan sänkas ytterligare i utbyte mot mobilitetsåtgärder. Andra varianter är p-tal som även fungerar som tak, p-tal som väljs ur ett spann eller p-tal som fungerar som utgångsvärde i en förhandling. Utöver en variation i utformningen av p-tal, finns även en stor variation i vilken typ av mobilitetsåtgärder som kan ge nedsättning av p-talet. Vad vissa kommuner anser vara cykelfrämjande åtgärder som ger reduktion, kravställer andra kommuner i p-tal och stipulerad standard på cykelparkering. Ett exempel är cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen. Olika former av cykelåtgärder är det vanligaste exemplet för reducerat p-tal, följt av bilpool som näst vanligaste åtgärd. Inventeringen består av en skrivbordsstudie där parkeringsstrategier och antagna kommunala styrdokument har studerats. I de fall där det inte kan utläsas ur stadsmiljöavtalen om nya p-tal kommer vara flexibla, och där nya p-tal inte är antagna, har kommunerna kontaktats via e-post. Inventeringen innefattar inte en kvalitativ utvärdering av p-talens utformning eller i vilken utsträckning de har tillämpats i bygglov och i påbörjade projekt.
Denna rapport ger en överblick över omfattningen av p-tal som motprestation i stadsmiljöavtal, och i vilken utsträckning stadsmiljöavtalen har bidragit till att styra mot mer flexibla p-tal. En fördjupad studie har gjorts av flexibla p-tal för kontorsarbetsplatser, där även utformningen av p-tal och mobilitetsåtgärder har kartlagts.