I undersökningen har data från tidigare undersökningar av koncentrationer av metaller i mossa utnyttjats tillsammans med nygjorda analyser av svavel och kväveinnehåll på mossa insamlade under 2015. Dessutom har depositionsdata använts från den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket samt data från Krondroppsnätet finansierad av olika Luftvårdsförbund, Länsstyrelser och företag. Nedfallsmätningarna av metaller genomförs årligen på ett relativt begränsat antal platser över Sverige. Uppskattningen av metalldepositionen via mossprover ger en betydligt mer geografiskt detaljerad bild av depositionen av dessa metaller och möjliggör kartläggning av platser med lokal påverkan i en betydligt högre grad än vad enbart nedfallsmätningarna möjliggör. Det finns statistiskt säkerställda samband mellan halter i mossa och det atmosfäriska nedfallet av motsvarande ämnen vid eller i närheten av platsen där mossan samlats in för vissa av metallerna samt för svavel och kväve. För metallerna bly, arsenik, vanadin och koppar erhölls starka statistiskt signifikanta samband mellan halt i mossa och deposition. Dessa samband har använts vidare för att skapa detaljerade kartor över metalldepositionen över Sverige för perioden 2012-2014. Det är en intressant möjlighet att göra en rekonstruktion av det historiska kvävenedfallet över Sverige, baserat på herbarieexemplar av mossa, motsvarande vad som tidigare gjorts för Storbritannien. This report is only available in Swedish.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört en studie av möjligheten att hitta eventuella samband mellan halter i mossa och deposition av metaller, kväve och svavel. För kväve och svavel har även utretts om mossa skulle kunna fungera som indikator för atmosfäriskt nedfall av dessa ämnen i Sverige.