IVL Swedish Environmental Research Institute

Hösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.

Hösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.