IVL Swedish Environmental Research Institute

En övergripande målsättning för vattenhanteringen inom järn- och stålindustrin är att åstadkomma en maximal reduktion av färskvattenförbrukningen, dvs att optimalt utnyttja vattenanvändningen inom ramen för uppställda mål. Problemets lösning kräver en avsevärt större, mera precis och samlad kunskapsmängd, om kylvattensystemens kemiska och fysikaliska struktur, än vad som hittills funnits tillgänglig. Ett mycket omfattande arbete har dock nyligen utförts i USA, där de grundläggande sambanden mellan temperatur, värmeflöde, metallurgi, flöde och många andra kritiska systemparametrar bestämts. Det samlade datamaterialet har utvärderats och sammanställts i en serie komplicerade samband, vilka beskriver processkylvattensystemen på ett korrekt vetenskapligt sätt. Med hjälp av ett dataprogram, utarbetat i USA, och baserat på dessa samband, kan funktionen och processbetingelserna för såväl befintliga som framtida kylsystem bestämmas. Metodiken har visat sig mycket användbar och utgör sannolikt ett smidigt verktyg för optimering av processkylvattenanvändningen enligt det ursprungliga projektets målsättning.

En övergripande målsättning för vattenhanteringen inom järn- och stålindustrin är att åstadkomma en maximal reduktion av färskvattenförbrukningen, dvs att optimalt utnyttja vattenanvändningen inom ramen för uppställda mål. Problemets lösning kräver en avsevärt större, mera precis och samlad kunskapsmängd, om kylvattensystemens kemiska och fysikaliska struktur, än vad som hittills funnits tillgänglig. Ett mycket omfattande arbete har dock nyligen utförts i USA, där de grundläggande sambanden mellan temperatur, värmeflöde, metallurgi, flöde och många andra kritiska systemparametrar bestämts. Det samlade datamaterialet har utvärderats och sammanställts i en serie komplicerade samband, vilka beskriver processkylvattensystemen på ett korrekt vetenskapligt sätt. Med hjälp av ett dataprogram, utarbetat i USA, och baserat på dessa samband, kan funktionen och processbetingelserna för såväl befintliga som framtida kylsystem bestämmas. Metodiken har visat sig mycket användbar och utgör sannolikt ett smidigt verktyg för optimering av processkylvattenanvändningen enligt det ursprungliga projektets målsättning.