IVL Swedish Environmental Research Institute

För att bedöma lång- och korttidseffekter av dagvattenutsläpp till Växjösjön har beräkningar gjorts av vattenvolymer och föroreningsmängder för de urbana avrinningsområdena som avbördar till Växjösjön. De parametrar som studerades var: pH, syre, kväve, fosfor, kemisk och biologisk syreförbrukning, tungmetaller, fenoler, olja, PCB och bakterier. För att klarlägga olika källors betydelse för belastningen på Växjösjön upprättades vatten- och föroreningsbalanser. Växjösjöns nuvarande eutrofa tillstånd är inte enbart orsakad av avloppsvattenutsläpp och vattenståndssänkningar, utan även av en ökad dagvattenbelastning med stora mängder närsalter. Den nuvarande belastningen är 0,63 g fosfor/m2 och år, av vilket 8% härrör från nederbörd direkt på sjöytan, 55% från tillflödet från Trummen och 37% från dagvattentillförseln.

För att bedöma lång- och korttidseffekter av dagvattenutsläpp till Växjösjön har beräkningar gjorts av vattenvolymer och föroreningsmängder för de urbana avrinningsområdena som avbördar till Växjösjön. De parametrar som studerades var: pH, syre, kväve, fosfor, kemisk och biologisk syreförbrukning, tungmetaller, fenoler, olja, PCB och bakterier. För att klarlägga olika källors betydelse för belastningen på Växjösjön upprättades vatten- och föroreningsbalanser. Växjösjöns nuvarande eutrofa tillstånd är inte enbart orsakad av avloppsvattenutsläpp och vattenståndssänkningar, utan även av en ökad dagvattenbelastning med stora mängder närsalter. Den nuvarande belastningen är 0,63 g fosfor/m2 och år, av vilket 8% härrör från nederbörd direkt på sjöytan, 55% från tillflödet från Trummen och 37% från dagvattentillförseln.