Övervakning av luftföroreningar i Skåne Försurande ämnen och tungmetaller - Resultat till och med september 2000
2001 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. På uppdrag av Malmö och Burlövs kommuner har senaste årets mätningarna kompletterats med nedfall av försurande ämnen och tungmetaller inom respektive tätort. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än något annat län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade 1988 har nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Utmärkande för oktober 1999 till september 2000 är mindre nedfall av svavel via krondropp än något år tidigare. Medelvärdet för de undersökta granytorna var 7,3 kg/ha. Mängden nederbörd var riklig och bidrog till förhållandevis stor andel av det totala svavelnedfallet och att nederbördens bidrag till kvävenedfallet var oförändrat, 14 kg/ha. I genomsnitt var pH-värdet 4,6. Nedfallet av havssalter var betydligt större än tidigare år, vilket sannolikt kommer påverka markvattnets sammansättning under flera år framöver. Hälften av lokalerna hade mycket surt markvattnet; pH-värde 4,2-4,3. Betydande utlakning av kväve har noterats från Arkelstorp, Tunby och Klintaskogen. Så gott som samtliga ytor har haft mycket höga aluminiumhalter. Liksom tidigare innebär uppmätta lufthalter av marknära ozon risk för skador på vegetationen i hela Skåne. Tätortsmätningarna i Malmö och Burlövs kommuner visar tydligt förhöjda värden av tungmetaller och högre värden i Malmö än i Burlöv
Abstract [en]
På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. På uppdrag av Malmö och Burlövs kommuner har senaste årets mätningarna kompletterats med nedfall av försurande ämnen och tungmetaller inom respektive tätort. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än något annat län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade 1988 har nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Utmärkande för oktober 1999 till september 2000 är mindre nedfall av svavel via krondropp än något år tidigare. Medelvärdet för de undersökta granytorna var 7,3 kg/ha. Mängden nederbörd var riklig och bidrog till förhållandevis stor andel av det totala svavelnedfallet och att nederbördens bidrag till kvävenedfallet var oförändrat, 14 kg/ha. I genomsnitt var pH-värdet 4,6. Nedfallet av havssalter var betydligt större än tidigare år, vilket sannolikt kommer påverka markvattnets sammansättning under flera år framöver. Hälften av lokalerna hade mycket surt markvattnet; pH-värde 4,2-4,3. Betydande utlakning av kväve har noterats från Arkelstorp, Tunby och Klintaskogen. Så gott som samtliga ytor har haft mycket höga aluminiumhalter. Liksom tidigare innebär uppmätta lufthalter av marknära ozon risk för skador på vegetationen i hela Skåne. Tätortsmätningarna i Malmö och Burlövs kommuner visar tydligt förhöjda värden av tungmetaller och högre värden i Malmö än i Burlöv
Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2001.
Series
B report ; B1404
Keywords [sv]
deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, tungmetaller, Skåne, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1517OAI: oai:DiVA.org:ivl-1517DiVA, id: diva2:1550951
2021-05-052021-05-05Bibliographically approved