IVL Swedish Environmental Research Institute

Bo20hundra är ett samlingsnamn för tre olika studier över framtida möjligheter till ett mer miljöanpassat boende. De tre projekten är 1. Låg elanvändning och lokal elproduktion i bostadshus. 2. Uppvärmning och ventilation baserad på naturliga drivkrafter i en bostad. 3. Integrerad avfalls- och avloppsbehandling. I delprojektet Avfall och Avlopp har en systemanalys av olika flöden av organiskt material in till och ut från ett småhus utförts. Systemanalysen har som utgångspunkt haft att skärskåda hanteringen av organiskt material utifrån en systemsynpunkt. En kartläggning av flödet av fast och flytande organiskt avfall har gjorts och detta har legat som grund för en analys av olika alternativ till hantering av organiskt avfall från ett småhus. I analysen har flera alternativ studerats. På en generell nivå visar analysen att det finns ett behov av att hantera avfalls- och avloppsfrågorna som en helhet i samma sammanhang. I analysen diskuteras följande flöden: köksavfall, trädgårdsavfall, urin, fekalier och BDT-vatten. Alla flödena har en betydelse för boendets miljöpåverkan, fast med tyngdpunkt på olika frågor. I det fasta organiska avfallet såsom köksavfall och trädgårdsavfall finns den större andelen organiskt material, medan huvuddelen närsalter och oorganiska ämnen finns i det flytande avfallet som urin, fekalier och BDT-vatten. En separat hantering av dessa olika flöden, medför därför alltid en risk för suboptimering om målet är att få in ämnena i olika kretslopp. Det går att avsevärt öka återvinningen av fosfor, kväve och kalium jämfört med dagens system. I referensfallet recirkuleras under de gjorda förutsättningarna 15, 45, resp 20 % av det i huset genererade kväve-, fosfor och kaliumflödet. Genom en kartering baserad på rötning av organiskt avfall och toalett-avfall kan man förutse en ökning av recirkuleringsgraden till 95, 97 och 95 % för resp kväve, fosfor och kalium. Höga siffror kan också erhållas för alla tre näringsämnena vid urinseparering. Den tillgängliga informationen pekar på att kompostering inte är lika fördelaktigt ur kvävesynpunkt som rötnings- och urinsepareringsalternativen, framför allt beroende på en stor kväveavgång från mulltoan. Den utförda analysen pekar på behovet av att utveckla nya tekniska lösningar för t. ex. toaletter, samt för biologisk behandling i små anläggningar. För näringsämnen är toalet-ten den viktigaste enskilda källan i hushållet och ett väl fungerande källsorteringssystem skulle enligt analysen kunna möjliggöra en viktig förändring i kretsloppshänseende. Dagens källseparerande system förefaller här lämna en del att önska, framför allt genom att de ger upphov till ett starkt ökat transportbehov i ett systemperspektiv. En enkel ansats till ekonomisk utvärdering av de olika systemen har gjorts. Denna ansats visar att kostnaden blir klart högre för de system (biogas och urinseparation) som ger en högre kretsloppsverkningsgrad. Utveckling av små, billiga och driftsäkra biologiska behandlingsanläggningar skulle kunna påverka detta förhållande i positiv riktning

Bo20hundra är ett samlingsnamn för tre olika studier över framtida möjligheter till ett mer miljöanpassat boende. De tre projekten är 1. Låg elanvändning och lokal elproduktion i bostadshus. 2. Uppvärmning och ventilation baserad på naturliga drivkrafter i en bostad. 3. Integrerad avfalls- och avloppsbehandling. I delprojektet Avfall och Avlopp har en systemanalys av olika flöden av organiskt material in till och ut från ett småhus utförts. Systemanalysen har som utgångspunkt haft att skärskåda hanteringen av organiskt material utifrån en systemsynpunkt. En kartläggning av flödet av fast och flytande organiskt avfall har gjorts och detta har legat som grund för en analys av olika alternativ till hantering av organiskt avfall från ett småhus. I analysen har flera alternativ studerats. På en generell nivå visar analysen att det finns ett behov av att hantera avfalls- och avloppsfrågorna som en helhet i samma sammanhang. I analysen diskuteras följande flöden: köksavfall, trädgårdsavfall, urin, fekalier och BDT-vatten. Alla flödena har en betydelse för boendets miljöpåverkan, fast med tyngdpunkt på olika frågor. I det fasta organiska avfallet såsom köksavfall och trädgårdsavfall finns den större andelen organiskt material, medan huvuddelen närsalter och oorganiska ämnen finns i det flytande avfallet som urin, fekalier och BDT-vatten. En separat hantering av dessa olika flöden, medför därför alltid en risk för suboptimering om målet är att få in ämnena i olika kretslopp. Det går att avsevärt öka återvinningen av fosfor, kväve och kalium jämfört med dagens system. I referensfallet recirkuleras under de gjorda förutsättningarna 15, 45, resp 20 % av det i huset genererade kväve-, fosfor och kaliumflödet. Genom en kartering baserad på rötning av organiskt avfall och toalett-avfall kan man förutse en ökning av recirkuleringsgraden till 95, 97 och 95 % för resp kväve, fosfor och kalium. Höga siffror kan också erhållas för alla tre näringsämnena vid urinseparering. Den tillgängliga informationen pekar på att kompostering inte är lika fördelaktigt ur kvävesynpunkt som rötnings- och urinsepareringsalternativen, framför allt beroende på en stor kväveavgång från mulltoan. Den utförda analysen pekar på behovet av att utveckla nya tekniska lösningar för t. ex. toaletter, samt för biologisk behandling i små anläggningar. För näringsämnen är toalet-ten den viktigaste enskilda källan i hushållet och ett väl fungerande källsorteringssystem skulle enligt analysen kunna möjliggöra en viktig förändring i kretsloppshänseende. Dagens källseparerande system förefaller här lämna en del att önska, framför allt genom att de ger upphov till ett starkt ökat transportbehov i ett systemperspektiv. En enkel ansats till ekonomisk utvärdering av de olika systemen har gjorts. Denna ansats visar att kostnaden blir klart högre för de system (biogas och urinseparation) som ger en högre kretsloppsverkningsgrad. Utveckling av små, billiga och driftsäkra biologiska behandlingsanläggningar skulle kunna påverka detta förhållande i positiv riktning