Satellitbaserad teknik för kartläggning av kronutglesning har med stöd från Rymdstyrelsen utvecklats och utvärderats för sydsvensk granskog. Tekniken ger en något grövre kronutglesningsbedömning än med fält- eller flyginventering, men möjliggör samtidigt en heltäckande kartläggning av äldre granskog över stora områden. Den satellitbaserade kartläggningen kalibreras mot flyg- och fältinventering i referensytor. Referensinventeringen avstäms mot Riksskogstaxeringens fältinventering. De kronutglesningsnivåer som uppträder i Sverige är lätta till medelsvåra och resulterar i relativt subtila färgförändringar i satellitdata. Satellitbaserad kartläggning störs därför lätt av skiftande trädslagsfördelning, ålder, täthet och terräng. I syfte att kompensera för sådana variationer har metodik som bygger på sammanlagring och integread analys av digitaliserade skogskartor, digitala höjdmodeller och satellitdata utvecklats. Projektet hade målsättningen att: 'Utvärdera teknikens användbarhet för operationell kartläggning av kronutglesning under norrländska förhållanden. Vidare att med GIS-analyser klarlägga vilka beståndstyper som oftast visar kronutglesning, och vilka terräng- och markförhållanden som därvid råder.' Satellitkarteringen har utförts över två områden om totalt ca 150 000 hektar skogsmark i Västernorrlands län; ett inlandsområde som sträcker sig från Stödesjön söderut till länsgränsen, och ett kustområde från Viksjö i norr till Ljungans dalgång i söder. Över dessa områden sammanlagrades satellitdata, terrängmodeller, digitaliserade skogskartor, digitala jordartskartor och berggrundskartor. Inom projektet utvärderades möjligheten att kartlägga skog ner till 40 års ålder, samt blandskog med minst 50 % granandel. I resultatklassningen delades skogen in i tre klasser; 0-20 % medelkronutglesning, 21-40 % och över 40 %.