IVL Swedish Environmental Research Institute

Under 1990-talet har miljöproblemen, både orsaker och konsekvenser, blivit allt mer globala och 'osynliga'. De orsakas i allt högre grad av diffusa källor och totalt sett orimliga livsmönster. Som ett resultat av denna förändring av miljöproblemen har det i ett internationellt perspektiv vuxit fram en diskussion om miljövårdens inriktning, som väl sammanfattas i begreppen 'hållbar utveckling' (sustainable development) och 'kretsloppssamhälle'. Frågeställningarna i miljöarbetet, särskilt ute i kommunerna i samband med Agenda 21 -arbetet, har i allt högre grad kommit att fokuseras på beteende, vanor och förebyggande åtgärder. Ett kretsloppssamhälle måste minimera miljöpåverkan och vara resurssnålt, vilket leder till att en av miljöarbetets viktigaste uppgifter är att minska, och på sikt sluta, de antropogena materialflöden som människan genom sin industriella och samhälleliga verksamhet öppnat. Det betyder att förändringar av materialflödena i såväl de naturliga ekosystemen som i de antropogena systemen måste hållas under uppsikt och avläsas. Detta måste även få konsekvenser för miljöövervakningen på kommunal nivå, därför att fram till idag har den kommunala miljöövervakningens grunder i stort vilat på en miljöpolitik som utgått från punktutsläpp och synliga miljöeffekter. Projektet Kommunlådan är ett försök att med hjälp av ett naturvetenskapligt och systemanalytiskt angreppssätt pröva möjligheten att utveckla en användbar modell för kommunal miljöövervakning, baserad på material och energiflöden för olika ämnen. Rent praktiskt innebär idén med Kommunlådan att upprätta tidsknutna (t.ex. årsbaserade material- och energibalanser för ett geografiskt område (t.ex: en kommun). En konceptuell modell har utvecklats som ett underlag för Kommunlådans fortsatta applicering som modell och metod på en kommunal nivå. Den konceptuella modellen syftar i första hand till att behandla och kartlägga materialflöden. I ett senare skede är tanken att även energiflöden skall ingå. Kommunlådan avgränsas av kommunens geografiska gränser, en fiktiv gräns i lufthavet ovanför kommunen samt en fiktiv gräns i marken. Lådan har ett inflöde och ett utflöde som sker över lådgränsen genom luft-, vatten- och samhällstransporter. Den konceptuella modellen är sammansatt av tre delsystem där delmodeller skall samverka. Det gäller olika delmodeller för transport, omvandling och spridning av olika ämnen i luft, vatten och samhälle. Tanken är att den konceptuella modellen knyter samman luft, samhälle och vatten i en gemensam modell som kan användas för flera ämnen. Detta innebär att modellen måste vara förenklad, men samtidigt ta stor hänsyn till de säregenheter som varje kommun har i form av vattensystem, markkvalitet, markanvändning etc. Varje delkomponent i systemet, t.ex. reningsverket, har ett in- respektive utflöde, där förändringar i olika materialflöden som helhet eller som delar av verksamheten, kan fungera som återkoppling för beslutsfattare och allmänhet, vad gäller miljöåtgärder, men även som signaler om brist på nödvändiga åtgärder i kommunen.Förutsättningen för att på sikt få till stånd en effektiv kommunal miljöövervakning baserad på material- och energiflöden är att databashantering, bearbetning och presentation utvecklas i en användarvänlig miljö. En attraktiv presentation av miljödata kan ske med hjälp av Geografiska Informationssystem (GIS). Vi anser därför att en integrerad analys av kartinformation, punktdata och modellresultat i ett geografiskt indformationssystem (GIS) skall utgöra basen för bearbetningen och presentationen av miljödata. Kommunlådan bör i ett kortare tidsperspektiv betraktas som en vision över ett systemanalytiskt angreppssätt på kommunal miljöövervakning. Till att börja med innebär den i praktiken en ökad systematisering av insamling, bearbetning och presentation av miljödata. Den fulla visionen kommer att ta lång tid att till alla delar realiseras. En viktig utgångspunkt i arbetet med Kommunlådan är att kunskap hela tiden skall kunna tappas av att komma till praktisk användning. Därför är det viktigt att det fortsatta arbetet med att utveckla och applicera modellen sker i etapper, där varje deletapp även har sin utgångspunkt i hur modellen skall användas ute i kommunerna.

Under 1990-talet har miljöproblemen, både orsaker och konsekvenser, blivit allt mer globala och 'osynliga'. De orsakas i allt högre grad av diffusa källor och totalt sett orimliga livsmönster. Som ett resultat av denna förändring av miljöproblemen har det i ett internationellt perspektiv vuxit fram en diskussion om miljövårdens inriktning, som väl sammanfattas i begreppen 'hållbar utveckling' (sustainable development) och 'kretsloppssamhälle'. Frågeställningarna i miljöarbetet, särskilt ute i kommunerna i samband med Agenda 21 -arbetet, har i allt högre grad kommit att fokuseras på beteende, vanor och förebyggande åtgärder. Ett kretsloppssamhälle måste minimera miljöpåverkan och vara resurssnålt, vilket leder till att en av miljöarbetets viktigaste uppgifter är att minska, och på sikt sluta, de antropogena materialflöden som människan genom sin industriella och samhälleliga verksamhet öppnat. Det betyder att förändringar av materialflödena i såväl de naturliga ekosystemen som i de antropogena systemen måste hållas under uppsikt och avläsas. Detta måste även få konsekvenser för miljöövervakningen på kommunal nivå, därför att fram till idag har den kommunala miljöövervakningens grunder i stort vilat på en miljöpolitik som utgått från punktutsläpp och synliga miljöeffekter. Projektet Kommunlådan är ett försök att med hjälp av ett naturvetenskapligt och systemanalytiskt angreppssätt pröva möjligheten att utveckla en användbar modell för kommunal miljöövervakning, baserad på material och energiflöden för olika ämnen. Rent praktiskt innebär idén med Kommunlådan att upprätta tidsknutna (t.ex. årsbaserade material- och energibalanser för ett geografiskt område (t.ex: en kommun). En konceptuell modell har utvecklats som ett underlag för Kommunlådans fortsatta applicering som modell och metod på en kommunal nivå. Den konceptuella modellen syftar i första hand till att behandla och kartlägga materialflöden. I ett senare skede är tanken att även energiflöden skall ingå. Kommunlådan avgränsas av kommunens geografiska gränser, en fiktiv gräns i lufthavet ovanför kommunen samt en fiktiv gräns i marken. Lådan har ett inflöde och ett utflöde som sker över lådgränsen genom luft-, vatten- och samhällstransporter. Den konceptuella modellen är sammansatt av tre delsystem där delmodeller skall samverka. Det gäller olika delmodeller för transport, omvandling och spridning av olika ämnen i luft, vatten och samhälle. Tanken är att den konceptuella modellen knyter samman luft, samhälle och vatten i en gemensam modell som kan användas för flera ämnen. Detta innebär att modellen måste vara förenklad, men samtidigt ta stor hänsyn till de säregenheter som varje kommun har i form av vattensystem, markkvalitet, markanvändning etc. Varje delkomponent i systemet, t.ex. reningsverket, har ett in- respektive utflöde, där förändringar i olika materialflöden som helhet eller som delar av verksamheten, kan fungera som återkoppling för beslutsfattare och allmänhet, vad gäller miljöåtgärder, men även som signaler om brist på nödvändiga åtgärder i kommunen.Förutsättningen för att på sikt få till stånd en effektiv kommunal miljöövervakning baserad på material- och energiflöden är att databashantering, bearbetning och presentation utvecklas i en användarvänlig miljö. En attraktiv presentation av miljödata kan ske med hjälp av Geografiska Informationssystem (GIS). Vi anser därför att en integrerad analys av kartinformation, punktdata och modellresultat i ett geografiskt indformationssystem (GIS) skall utgöra basen för bearbetningen och presentationen av miljödata. Kommunlådan bör i ett kortare tidsperspektiv betraktas som en vision över ett systemanalytiskt angreppssätt på kommunal miljöövervakning. Till att börja med innebär den i praktiken en ökad systematisering av insamling, bearbetning och presentation av miljödata. Den fulla visionen kommer att ta lång tid att till alla delar realiseras. En viktig utgångspunkt i arbetet med Kommunlådan är att kunskap hela tiden skall kunna tappas av att komma till praktisk användning. Därför är det viktigt att det fortsatta arbetet med att utveckla och applicera modellen sker i etapper, där varje deletapp även har sin utgångspunkt i hur modellen skall användas ute i kommunerna.