IVL Swedish Environmental Research Institute

I föreliggande rapport redovisas emissioner och upptag av växthusgaserna CO2, N20 och CH4 för den svenska skogsindustrin 1991. Utifrån dessa emissioner och upptag har skogsindustrins bidrag till växthuseffekten uppskattats. Skogsindustrin svarar idag för ett nettoupptag av växthusgaser med ca 20 Mton CO2-ekvivalenter/år när hänsyn tas till den sammanlagda effekten från CO2, N2O och CH4. Totalt sker ett nettoupptag av ca 6,7 Mton C/år som CO2, en nettoemission av ca 10 kton N/år som N2O och en nettoemission av ca 0,8 kton C/år som CH4. De biogena källorna har den största påverkan på de slutliga emissionerna. För att kunna jämföra bidraget till växthuseffekten från olika växthusgaser används begreppet CO2-ekvivalenter. Det innebär att emissioner av N2O och CH4 räknas om till vilket utsläpp av CO2 de skulle motsvara. En jämförelse mellan skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser ger att CO2 står för ett nettoupptag på ca 24 Mton CO2/år, N2O för en nettoemission motsvarande ca 4 Mton CO2-ekvivalenter/år, och CH4 för en nettoemission motsvarande ca 0,01 Mton CO2-ekvivalenter/år. Sammantaget innebär detta, som tidigare sagts, att skogsindustrin idag svarar för ett nettoupptag av växthusgaser med ca 20 Mton CO2-ekvivalenter/år. Detta nettoupptag beror på att Sveriges skogsbiomassa ökar. På längre sikt kan man förvänta att det uppstår en jämvikt mellan emissioner och upptag av CO2 i skogen. Då kommer troligen N2O-emissioner och fossila CO2-emissioner att få en ökad betydelse för skogsindustrins totala bidrag till växthuseffekten.

I föreliggande rapport redovisas emissioner och upptag av växthusgaserna CO2, N20 och CH4 för den svenska skogsindustrin 1991. Utifrån dessa emissioner och upptag har skogsindustrins bidrag till växthuseffekten uppskattats. Skogsindustrin svarar idag för ett nettoupptag av växthusgaser med ca 20 Mton CO2-ekvivalenter/år när hänsyn tas till den sammanlagda effekten från CO2, N2O och CH4. Totalt sker ett nettoupptag av ca 6,7 Mton C/år som CO2, en nettoemission av ca 10 kton N/år som N2O och en nettoemission av ca 0,8 kton C/år som CH4. De biogena källorna har den största påverkan på de slutliga emissionerna. För att kunna jämföra bidraget till växthuseffekten från olika växthusgaser används begreppet CO2-ekvivalenter. Det innebär att emissioner av N2O och CH4 räknas om till vilket utsläpp av CO2 de skulle motsvara. En jämförelse mellan skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser ger att CO2 står för ett nettoupptag på ca 24 Mton CO2/år, N2O för en nettoemission motsvarande ca 4 Mton CO2-ekvivalenter/år, och CH4 för en nettoemission motsvarande ca 0,01 Mton CO2-ekvivalenter/år. Sammantaget innebär detta, som tidigare sagts, att skogsindustrin idag svarar för ett nettoupptag av växthusgaser med ca 20 Mton CO2-ekvivalenter/år. Detta nettoupptag beror på att Sveriges skogsbiomassa ökar. På längre sikt kan man förvänta att det uppstår en jämvikt mellan emissioner och upptag av CO2 i skogen. Då kommer troligen N2O-emissioner och fossila CO2-emissioner att få en ökad betydelse för skogsindustrins totala bidrag till växthuseffekten.