IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län. Resultat till och med september 2003
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Belastningen i Värmlands län visar en tydlig gradient med betydligt större deposition av svavel och kväve i länets södra delar än längre norrut. Jämfört med situationen i Sverige som helhet visar mätningarna på måttlig belastning i länet. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 2,5 respektive 3,4 kg/ha till marken i granytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel i Skåne och Norrland generellt var 5-8 kg/ha respektive mindre än 2 kg/ha i granytorna. Två lokaler i Värmlands län har en mätserie från början av 1990-talet; Södra Averstad och Mellan Hurr. Mätningarna visar att nedfallet av svavel på dessa lokaler mer än halverats sedan mätningarna startade. Främst är det torrdeposition av svavel som har minskat och det beror på minskade utsläpp av svavel i Europa. För kväve är det svårare att se trender. Trots minskad nedfallsbelastning i länet noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsgrad. Markvattnet i ytorna i länet har generellt haft pH-värden mellan 4,7- 5,6 och en syraneutraliserande förmåga, ANC, som konstant eller periodvis varit låg eller negativ med undantag för Transtrandsberget. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit under detektionsgränsen, vilket är normalt i brukad skog. Under 2002/03, liksom tidigare år, var lufthalterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljö-kvalitets-normerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger halterna av marknära ozon EUs målvärde på 40 µg/m3 och innebär risk för vegetationsskador i hela länet.

Abstract [en]

På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Belastningen i Värmlands län visar en tydlig gradient med betydligt större deposition av svavel och kväve i länets södra delar än längre norrut. Jämfört med situationen i Sverige som helhet visar mätningarna på måttlig belastning i länet. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 2,5 respektive 3,4 kg/ha till marken i granytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel i Skåne och Norrland generellt var 5-8 kg/ha respektive mindre än 2 kg/ha i granytorna. Två lokaler i Värmlands län har en mätserie från början av 1990-talet; Södra Averstad och Mellan Hurr. Mätningarna visar att nedfallet av svavel på dessa lokaler mer än halverats sedan mätningarna startade. Främst är det torrdeposition av svavel som har minskat och det beror på minskade utsläpp av svavel i Europa. För kväve är det svårare att se trender. Trots minskad nedfallsbelastning i länet noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsgrad. Markvattnet i ytorna i länet har generellt haft pH-värden mellan 4,7- 5,6 och en syraneutraliserande förmåga, ANC, som konstant eller periodvis varit låg eller negativ med undantag för Transtrandsberget. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit under detektionsgränsen, vilket är normalt i brukad skog. Under 2002/03, liksom tidigare år, var lufthalterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljö-kvalitets-normerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger halterna av marknära ozon EUs målvärde på 40 µg/m3 och innebär risk för vegetationsskador i hela länet.

Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2004.
Series
B report ; B1562
Keywords [sv]
Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Värmlands län, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1819OAI: oai:DiVA.org:ivl-1819DiVA, id: diva2:1551260
Available from: 2021-05-05 Created: 2021-05-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(572 kB)14 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 572 kBChecksum SHA-512
af58983500b855397901e4cdd6be3bd09f63e22bdba6ffaa1f250a11774f9559b38354d8aab74f889ea851d26545953f0707156ce88dc9f6e1ef9756a3dc3d20
Type fulltextMimetype application/pdf

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 14 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 12 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf