IVL Swedish Environmental Research Institute

Vid produktutveckling har traditionellt endast produktens tekniska egenskaper varit föremål för bedömningar. Under senare tid har miljöaspekter också kommit att beaktas. I det föreliggande arbetet har syftet varit att även delvis beakta arbetsmiljöaspekter, sociala aspekter och även ta med vissa ekonomiska beaktanden som är naturliga att göra vid material- och produktval. Med utgångspunkt i nedanstående två fallstudier har ett förslag på en arbetsgång vid ekologisk produktutveckling tagits fram. ' Användning av 100 lyktstolpar, i rostfritt respektive galvaniserat kolstål, under 100 års tid för två tänkta vägsträckor i Stockholm respektive i Östersund ' 3200 m Panntuber av vanligt kolstål och motsvarande rör, utvändigt beklädda med en tunn krom-, nickel-, molybdenlegering, Sanicro 28, s k kompoundtuber. Båda rörtyperna är tänkta att sitta i en avfallsförbränningspanna under 8 års användning. En rad kvalitativa hållbarhetskriterier, baserade på miljö-, ekonomiska och sociala aspekter, har ställts upp för produkterna och efter utvärderingen gentemot dessa kriterier ställs förslag på ytterligare förbättring av produkterna. Alla kriterier utvärderas i ett livscykelperspektiv. För den sociala påverkan av produkterna saknas idag en bra metodik för en helhetsbedömning. I denna studie har vi utvecklat och testat en ny metodik genom att utgå från arbetet inom GRI; Global Reporting Initiative, där hänsyn tas till indikatorer för Arbete, Mänskliga rättigheter, Samhällspåverkan och Produktansvar. Arbetsmiljön (inom indikatorn Arbete), har utvärderats vid produktion av lyktstolpar genom jämförelse av kända fakta om risker, statistik över olycksfall och yrkessjukdomar. I rapporten föreslås ett sätt att kvantifiera de framtagna effektkategorierna relativt föreslagna nyckeltal för hållbara utrymmen per 'världsmedborgare'. Denna normalisering ger en möjlighet att till viss del bedöma de olika effektkategoriernas relativa storlek.

Vid produktutveckling har traditionellt endast produktens tekniska egenskaper varit föremål för bedömningar. Under senare tid har miljöaspekter också kommit att beaktas. I det föreliggande arbetet har syftet varit att även delvis beakta arbetsmiljöaspekter, sociala aspekter och även ta med vissa ekonomiska beaktanden som är naturliga att göra vid material- och produktval. Med utgångspunkt i nedanstående två fallstudier har ett förslag på en arbetsgång vid ekologisk produktutveckling tagits fram. ' Användning av 100 lyktstolpar, i rostfritt respektive galvaniserat kolstål, under 100 års tid för två tänkta vägsträckor i Stockholm respektive i Östersund ' 3200 m Panntuber av vanligt kolstål och motsvarande rör, utvändigt beklädda med en tunn krom-, nickel-, molybdenlegering, Sanicro 28, s k kompoundtuber. Båda rörtyperna är tänkta att sitta i en avfallsförbränningspanna under 8 års användning. En rad kvalitativa hållbarhetskriterier, baserade på miljö-, ekonomiska och sociala aspekter, har ställts upp för produkterna och efter utvärderingen gentemot dessa kriterier ställs förslag på ytterligare förbättring av produkterna. Alla kriterier utvärderas i ett livscykelperspektiv. För den sociala påverkan av produkterna saknas idag en bra metodik för en helhetsbedömning. I denna studie har vi utvecklat och testat en ny metodik genom att utgå från arbetet inom GRI; Global Reporting Initiative, där hänsyn tas till indikatorer för Arbete, Mänskliga rättigheter, Samhällspåverkan och Produktansvar. Arbetsmiljön (inom indikatorn Arbete), har utvärderats vid produktion av lyktstolpar genom jämförelse av kända fakta om risker, statistik över olycksfall och yrkessjukdomar. I rapporten föreslås ett sätt att kvantifiera de framtagna effektkategorierna relativt föreslagna nyckeltal för hållbara utrymmen per 'världsmedborgare'. Denna normalisering ger en möjlighet att till viss del bedöma de olika effektkategoriernas relativa storlek.