IVL Swedish Environmental Research Institute

Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal Miljö- och Hälsoskyddskontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätets 17:e mätsäsong (2002/03) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av NO2 i totalt 34 tätorter, i 23 av de 34 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även SO2. I 29 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av PM10. I 38 tätorter genomfördes veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC). Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2001/02 som sommaren 2002. Samtliga kommuners halter av NO2 i urban bakgrund under vinterhalvåret 2002/03 underskrider miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn. I kommuner där halten i den urbana bakgrunden ligger över den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för NO2 på dygnsbas (Östersund, Köping, Kalix, Arvika och Uppsala) är bedömningen att risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen i gaturum föreligger. I de tätorter där gaturumsmätningar har skett (Kristianstad, Landskrona, Mariestad och Örebro) ligger dock halterna under ÖUT. NO2 -halterna har haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalysen visar att trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0.7 µg/m3, baserat på de 11 kommuner som deltagit i Urbanmätnätet samtliga vinterhalvår sedan start. Från de dygnsvisa mätningarna av SO2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena. Tio av de deltagande kommunernas halter av PM10, som 90-percentil för dygn under vinterhalvåret, ligger över MKN. Fyra av dessa motsvarar gaturumsmätningar (Kristianstad, Mariestad, Örebro och Landskrona) medan sex är att betrakta som urban bakgrund. Halten av PM10 under vinterhalvåret ligger över den övre utvärderingströskeln i samtliga kommuner utom Strömsund. Totalt överskreds MKN (50 µg/m3) vid cirka 400 tillfällen under perioden oktober-april, varav 80 % av dessa tillfällen inträffade under februari, mars och april. Samtliga orter uppvisar ett vinterhalvårsmedelvärde för bensen i urban bakgrund som underskrider miljökvalitetsnormen. Två kommuner (Växjö och Arvika) ligger över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. Samtliga kommuner överskrider miljömålet (1 µg/m3.) I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93 En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.55 µg/m3 under de elva år som bensenmätningar pågått inom Urbanmätnätet.

Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal Miljö- och Hälsoskyddskontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätets 17:e mätsäsong (2002/03) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av NO2 i totalt 34 tätorter, i 23 av de 34 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även SO2. I 29 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av PM10. I 38 tätorter genomfördes veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC). Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2001/02 som sommaren 2002. Samtliga kommuners halter av NO2 i urban bakgrund under vinterhalvåret 2002/03 underskrider miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn. I kommuner där halten i den urbana bakgrunden ligger över den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för NO2 på dygnsbas (Östersund, Köping, Kalix, Arvika och Uppsala) är bedömningen att risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen i gaturum föreligger. I de tätorter där gaturumsmätningar har skett (Kristianstad, Landskrona, Mariestad och Örebro) ligger dock halterna under ÖUT. NO2 -halterna har haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalysen visar att trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0.7 µg/m3, baserat på de 11 kommuner som deltagit i Urbanmätnätet samtliga vinterhalvår sedan start. Från de dygnsvisa mätningarna av SO2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena. Tio av de deltagande kommunernas halter av PM10, som 90-percentil för dygn under vinterhalvåret, ligger över MKN. Fyra av dessa motsvarar gaturumsmätningar (Kristianstad, Mariestad, Örebro och Landskrona) medan sex är att betrakta som urban bakgrund. Halten av PM10 under vinterhalvåret ligger över den övre utvärderingströskeln i samtliga kommuner utom Strömsund. Totalt överskreds MKN (50 µg/m3) vid cirka 400 tillfällen under perioden oktober-april, varav 80 % av dessa tillfällen inträffade under februari, mars och april. Samtliga orter uppvisar ett vinterhalvårsmedelvärde för bensen i urban bakgrund som underskrider miljökvalitetsnormen. Två kommuner (Växjö och Arvika) ligger över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. Samtliga kommuner överskrider miljömålet (1 µg/m3.) I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93 En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.55 µg/m3 under de elva år som bensenmätningar pågått inom Urbanmätnätet.