IVL Swedish Environmental Research Institute

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Älvsborgs Luftvårdsförbund samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med avtagande deposition av svavel och kväve mot nordost, beroende på den rådande sydvästliga vindriktningen. Förhållandena i Västra Götalands län varierar mycket, eftersom länet breder ut sig i både nord-sydlig och ost-västlig riktning. På kustnära skogsytor i väster deponeras mycket mer än i de ostliga lokalerna. Under 2000/01 deponerades exempelvis 7,8 kg antropogent sulfatsvavel i den sydvästligaste granytan, Ösjö, medan motsvarande i den nordostligaste granytan i Stora Ek var 3,0 kg/ha. Under 1990-talet har depositionen av svavel till skogsytorna minskat till i storleksordningen en tredjedel av vad den var i början av 1990-talet. Minskade utsläpp av svavel i hela Europa har lett till kraftigt minskad torrdeposition, men även en viss minskning i våtdeposition av svavel. Ansträngningarna att minska kväveutsläppen har dock inte gett några tydliga resultat i mätningarna. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt, genomsnittet för lokalerna i länet var 1100 mm. Detta är ungefär samma nivå som i slutet av 1990-talet, men mer än de första åren av decenniet. Svaveldepositionen via krondropp var i genomsnitt 6 kg/ha på lokalerna i länet, vilket var något mer än föregående år, då torrdepositionen var ovanligt liten. Detta stämmer överens med lufthaltsmätningarna i Hensbacka som visar högre årsmedelhalt under 2000/01, 0,9 µg/m 3 , än under 1999/00, 0,5 µg/m 3. Ozonhalten under sommarhalvåret år 2001, 55 µg/m 3, var något under medelvärdet för den femåriga mätserien. Markvattnet i länet är surt, samtliga lokaler har pH-värden under eller omkring 5,0, och på flera lokaler är det nere i 4,5. Fyra av de fem ytorna som har lång tidsserie visar på signifikant minskning av kalcium- och magnesiumhalt.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Älvsborgs Luftvårdsförbund samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med avtagande deposition av svavel och kväve mot nordost, beroende på den rådande sydvästliga vindriktningen. Förhållandena i Västra Götalands län varierar mycket, eftersom länet breder ut sig i både nord-sydlig och ost-västlig riktning. På kustnära skogsytor i väster deponeras mycket mer än i de ostliga lokalerna. Under 2000/01 deponerades exempelvis 7,8 kg antropogent sulfatsvavel i den sydvästligaste granytan, Ösjö, medan motsvarande i den nordostligaste granytan i Stora Ek var 3,0 kg/ha. Under 1990-talet har depositionen av svavel till skogsytorna minskat till i storleksordningen en tredjedel av vad den var i början av 1990-talet. Minskade utsläpp av svavel i hela Europa har lett till kraftigt minskad torrdeposition, men även en viss minskning i våtdeposition av svavel. Ansträngningarna att minska kväveutsläppen har dock inte gett några tydliga resultat i mätningarna. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt, genomsnittet för lokalerna i länet var 1100 mm. Detta är ungefär samma nivå som i slutet av 1990-talet, men mer än de första åren av decenniet. Svaveldepositionen via krondropp var i genomsnitt 6 kg/ha på lokalerna i länet, vilket var något mer än föregående år, då torrdepositionen var ovanligt liten. Detta stämmer överens med lufthaltsmätningarna i Hensbacka som visar högre årsmedelhalt under 2000/01, 0,9 µg/m 3 , än under 1999/00, 0,5 µg/m 3. Ozonhalten under sommarhalvåret år 2001, 55 µg/m 3, var något under medelvärdet för den femåriga mätserien. Markvattnet i länet är surt, samtliga lokaler har pH-värden under eller omkring 5,0, och på flera lokaler är det nere i 4,5. Fyra av de fem ytorna som har lång tidsserie visar på signifikant minskning av kalcium- och magnesiumhalt.