IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige. Resultat t.o.m. september 2001
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Något längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet än längre inåt landet. Mätningarna från de fyra norrlandslänen visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av minskade utsläpp av svavel i Europa. Statistiska beräkningar visar att nederbördens halter av svavel, samt svavelnedfall till marken i skogen, i princip har halverats i norra Sverige under 1990- talet. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Det hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom mer nederbörd än något år tidigare sedan mätningarna startade 1991. Som genomsnitt från nio lokaler gäller 880 mm nederbörd med pH-värde 4,8. Delvis till följd av riklig nederbördsmängd var nedfallet av svavel och kväve det största som noterats på flera år; cirka 3 kg per hektar av både svavel och kväve, vilket fortfarande är mer än acceptabla nivåer. Liksom flera tidigare år var nedfall av svavel som uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen högre än skog på låg höjd i länet under 2000/01. Markvatten har visat ganska goda förhållanden utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats Exempel på både ökad och minskad försurningsgrad i markvattnet har noterats.

Abstract [en]

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Något längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet än längre inåt landet. Mätningarna från de fyra norrlandslänen visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av minskade utsläpp av svavel i Europa. Statistiska beräkningar visar att nederbördens halter av svavel, samt svavelnedfall till marken i skogen, i princip har halverats i norra Sverige under 1990- talet. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Det hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom mer nederbörd än något år tidigare sedan mätningarna startade 1991. Som genomsnitt från nio lokaler gäller 880 mm nederbörd med pH-värde 4,8. Delvis till följd av riklig nederbördsmängd var nedfallet av svavel och kväve det största som noterats på flera år; cirka 3 kg per hektar av både svavel och kväve, vilket fortfarande är mer än acceptabla nivåer. Liksom flera tidigare år var nedfall av svavel som uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen högre än skog på låg höjd i länet under 2000/01. Markvatten har visat ganska goda förhållanden utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats Exempel på både ökad och minskad försurningsgrad i markvattnet har noterats.

Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2002.
Series
B report ; B1470
Keywords [sv]
Deposition, Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, norra Sverige, fjällnära skog, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-1853OAI: oai:DiVA.org:ivl-1853DiVA, id: diva2:1551294
Available from: 2021-05-05 Created: 2021-05-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(793 kB)17 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 793 kBChecksum SHA-512
7ec402240c486cce154fa2ddd9a3888358feaecbc68a644139ee593beee56a8c757c1b4083ba44828bf12b5ac05c01ee0289c89a9135022b8f547c2f2aa32d08
Type fulltextMimetype application/pdf

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 17 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 16 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf