Syftet med studien har varit att kartlägga materialåtervinningen av förpackningsplast i Sverige idag och utvärdera en redan befintlig systemanalytisk avfallshanteringsmodell (ORWARE), samt att utföra en systemanalys på plaståtervinning med modellen som verktyg. Tre scenarier har studerats i analysen - energiutvinning, materialåtervinning med antagandet att återvunnen plast ersätter jungfrulig plast fullt ut i förhållandet 1:1, samt materialåtervinning med ett mera verklighetsbaserat antagande om vad den återvunna plasten ersätter och i vilket förhållande. Enligt kartläggningen av materialåtervinning av plast i Sverige idag visade sig cirka 20 % av den återvunna hårdplasten ersätta tryckimpregnerat trä istället för jungfrulig plast. Dessutom visade det sig att den återvunna mjukplasten ibland kunde vara av något sämre kvalitet än jungfrulig plast. Återvunnen mjukplast antogs därför ersätta jungfrulig plast i förhållandet 1:0,7. Dessa båda antaganden ligger till grund för det mera verklighetsbaserade scenariot. Resultaten har utvärderats med livscykelanalysmetodik där följande parametrar har studerats: total energianvändning, växthuseffekt, försurning, övergödning, fotooxidanter - NOx och VOC. Resultaten visar att materialåtervinning av förpackningsplast medför en miljövinst i samtliga studerade miljöpåverkanskategorier jämfört med energiutvinning, även om man gör antaganden som beskriver ett mera verklighetstroget scenario. Detta gäller under förutsättningen att den uteblivna fjärrvärmen från energiutvinningen ersätts med fjärrvärme från biobränsle. En känslighetsanalys på ersättningsbränsle för fjärrvärme visar att om kol antas användas istället för biobränsle, är energiutvinning mera fördelaktigt än materialåtervinning med avseende på samtliga studerade miljöpåverkanskategorier förutom fotooxiderande VOC.