På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL nedfall av luft-föroreningar på över 100 lokaler i Sverige, Krondroppsnätet. Inom programmet utför SMHI länsindelade modellberäkningar (MATCH) av deposition med 5 km2 upplösning. SMHI utför även på uppdrag av Naturvårdsverket modellberäkningar med MATCH Sverigemodellen (20 km2) för hela Sverige. Syftet med denna rapport är att belysa överensstämmelse och väsentliga skillnader mellan uppmätta och modellerade värden för svavel och kväve. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och MATCH länsmodell under 2000/01 visade överlag god överensstämmelse för svavel och kväve. Uppmätt sulfatsvavelhalt i nederbörd var dock i regel något högre än modellberäknad halt. Ingen tydlig årstidsvariation fanns mellan uppmätt och modell-beräknad våtdeposition av sulfatsvavel. Nitratkvävehalt i nederbörd och våtdeposition visade samma tendens som sulfatsvavel. Uppmätta halter i nederbörd och våtdeposition av ammoniumkväve var i regel högre under vinterhalvåret och lägre under sommarhalvåret än modellberäknad data. Modell-beräknad torr-deposition av sulfatsvavel till barrskog visade högre värden än uppmätt. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och beräknad våtdeposition med MATCH Sverigemodellen under 1997-2000 visade att Sverigemodellen gav en något lägre deposition av sulfat-svavel. Skillnaderna var störst i Götaland och minst i Norrland. Modellberäkningarna visade även lägre våtdeposition av nitrat- och ammoniumkväve på årsbasis med bäst överensstämmelse i Norrland. Sverige--modellen beräknade på årsbasis en högre totaldepositionen av antropogent sulfatsvavel till barrskog i hela Sverige än vad uppmätta värden i form av krondroppsmätningar indikerade. Enda undantaget var Götaland och Svealand, 1997. Det var främst andelen modellberäknad torrdeposition som var större än uppmätta värden. Resultaten från läns- och Sverigemodellen stämmer i regel relativt väl med mätningarna för öppet fält. Förekommande diskrepanser kan till stor del förklaras av skillnader i uppmätt nederbörd, viss del torr-deposition i mätningarna på öppet fält, lokal påverkan av storstäder och kusten, det vill säga osäkerheter i modellsystemet men även i mätningarna. Skillnaderna är störst avseende torrdeposition till barrskog