IVL Swedish Environmental Research Institute

På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. 1996 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa lokaler och år 2000 tillkom ännu en. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med minskad deposition samt minskade lufthalter av svavel och kväve mot nordost. Jönköpings län ligger mitt i denna gradient, vilket innebär att depositionen generellt är större än i Kalmar län och länen längre norrut, men mindre än i Skåne och Halland. Mätningarna i Jönköpings län visar att framför allt svaveldepositionen till skog minskat under de senaste tolv åren. Granskogen i Alandsryd tog emot när tre gånger så mycket svavel i början av mätserien som nu. Det är den minskade torrdepositionen till följd av utsläppsbegränsningar som lett till denna reduktion. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Jönköpings län visar inga tydliga tecken på att avtalen haft någon effekt, vilket delvis beror på hög nederbörd under senare år. Markvattnet i länet är surt, med låga pH-värden och höga aluminiumhalter. Trots att den försurande depositionen minskat har inte markvattenstatusen förbättra påtagligt. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt i Jönköpings län. Även halterna av svavel och kväve i nederbörden var höga jämfört med senare hälften av 90-talet. Detta resulterade i att våtdepositionen var något större än under de senaste åren. Svaveldepositionen till skog var något större än året före, men fortfarande på en låg nivå. Markvattnet har liksom tidigare år uppvisat sura förhållanden med pH omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge med som vanligt högre pH-värden. Kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1 har varit vanligt förekommande, vilket kan innebära en ökad risk för skador på ekosystemet på sikt. När det gäller lufthalter noteras att halten ozon under sommarhalvåret i Bordsjö var lägre än de tidigare fem somrar som ingår i mätserien.

På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. 1996 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa lokaler och år 2000 tillkom ännu en. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med minskad deposition samt minskade lufthalter av svavel och kväve mot nordost. Jönköpings län ligger mitt i denna gradient, vilket innebär att depositionen generellt är större än i Kalmar län och länen längre norrut, men mindre än i Skåne och Halland. Mätningarna i Jönköpings län visar att framför allt svaveldepositionen till skog minskat under de senaste tolv åren. Granskogen i Alandsryd tog emot när tre gånger så mycket svavel i början av mätserien som nu. Det är den minskade torrdepositionen till följd av utsläppsbegränsningar som lett till denna reduktion. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Jönköpings län visar inga tydliga tecken på att avtalen haft någon effekt, vilket delvis beror på hög nederbörd under senare år. Markvattnet i länet är surt, med låga pH-värden och höga aluminiumhalter. Trots att den försurande depositionen minskat har inte markvattenstatusen förbättra påtagligt. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt i Jönköpings län. Även halterna av svavel och kväve i nederbörden var höga jämfört med senare hälften av 90-talet. Detta resulterade i att våtdepositionen var något större än under de senaste åren. Svaveldepositionen till skog var något större än året före, men fortfarande på en låg nivå. Markvattnet har liksom tidigare år uppvisat sura förhållanden med pH omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge med som vanligt högre pH-värden. Kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1 har varit vanligt förekommande, vilket kan innebära en ökad risk för skador på ekosystemet på sikt. När det gäller lufthalter noteras att halten ozon under sommarhalvåret i Bordsjö var lägre än de tidigare fem somrar som ingår i mätserien.