Rapporten beskriver sambandet mellan vattenkemin och jordarternas karaktär i nio kalkade SKOKAL-områden. Det finns anledning att anta att det finns faktorer inom avrinningsområdet som på ett betydande sätt bidrar till variationer i vattenkemin exempelvis förändringar i skogens brukande, geologiska faktorer, etc. Resultaten visar att det finns möjlighet att relatera skillnader i bäckvattnens kemiska sammansättning till jordartsförhållanden och därmed vattnets bedömda uppehållstid inom avrinningsområdena. Inom dessa SKOKAL-områden med surt avrinnande vatten är variationerna i både bäckvattnens kemi och jordlagrens motståndskraft mot försurning dock små. Resultaten visar som en konsekvens av detta att det behövs markerade skillnader i exempelvis morändjup för tydligt genomslag i bäckvattnens kemi. Torvmarker som bäckar passerar genom ger däremot ofta utslag på den kemiska sammansättningen. Från undersökningen framgår också att i flera avrinningsområden är variationen i bäckvattnets kemi mellan provtagningstillfällena större än mellan provtagningspunkterna inom avrinningsområdet vilket visar på att vattenflödets storlek har stor betydelse för bäckvattnens kemiska sammansättning. Det har i tidigare undersökningar konstaterats att det sannolikt krävs en relativt hög halt av basiska mineral i jordlagren för att ge en synlig effekt på den vattenkemiska sammansättningen inom ett avrinningsområde. Sådana förhållanden bedöms inte gälla i SKOKAL-områdena. De resultat som tagits fram i studien kan inte användas för att fastställa effekter av kalkningen inom SKOKAL-områdena. Däremot har kunskapen ökat om variationer i bäckvattnens sammansättning inom avrinningsområdena samt rimligheten i att praktiskt kunna använda information om jordlager och jorddjup inför val av ytor att markkalka för att uppnå effekter i ytvattendrag. Utgående från vattnets strömningsvägar i avrinningsområdet är det sluttningar nära vattendrag med inga eller tunna jordlager och med begränsad förekomst av humus och torv kan anses vara lämpligast att markkalka. Vilka givor som krävs för att uppnå målen i bäckvattnens sammansättning bedöms inte i denna rapport. Det är dock tydligt att de givor som lagts på SKOKAL-områdena varit otillräckliga under de 16 år som försöket pågått.