Inom ramen för ett aktionsprogram för optimal ergonomi och färre arbetsskador vid städning, har intervjuer gjorts med sjutton städare som anmält arbetsskada. Städarna har identifierats via Arbetsmiljöverkets register över arbetsskador, ISA, och anmälan är registrerad som belastningsskada. Syftet med detta delprojekt är att samla in arbetsskadade städares syn på vilka arbetsmoment de anser bidragit till deras arbetsskada Städarnas berättelser kommenteras av en städexpert och en ergonom. Städexpertens kommentarer belyser de belastningar städare har i relation till de städmetoder som används. Ofta verkar onödigt tunga och omoderna städmetoder ha bidragit till arbetsskadorna. Städning enligt modern och god praxis borde kunna minska skadorna. De skador som städarna beskriver är inte godkända som arbetsskador och tolkningen av de enskilda berättelserna bör därför göras med försiktighet. Ergonomens slutsatser är att för hela gruppen intervjuade städare är det sannolikt att städarbetet bidragit till den värk och andra skador som beskrivs i berättelserna. Städarnas berättelser visar att för att minska arbetsskadorna, krävs också att städarbetet organiseras så att det inte innebär tillfälliga och höga belastningar. Berättelserna visar att värken ofta utvecklats under lång tid. Det är därför viktigt med en medvetenhet om att värk och smärta ska tas på allvar och måste motarbetas, innan värken blivit kronisk. Vådan av de normalt sett positiva egenskaperna höga ambitioner och noggrannhet har också belysts av berättelserna. Mot bakgrund av städarnas berättelser samt städexpertens och ergonomens kommentarer, diskuteras flera tänkbara åtgärder för att minska risken för belastningsskador vid städning. Inom andra delprojekt i aktionsprogrammet kommer dessa och andra åtgärderar att studeras och utvärderas