Under senare år har få exponeringsmätningar för byggdamm utförts. Vid husbyggnation har förändringar skett, bland annat är byggtiderna mer pressade, det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I en studie för några år sedan konstaterades att KOL är mer vanligt bland byggnadsarbetare än andra arbetare. I syfte att kartlägga dagens situation på byggarbetsplatserna utfördes mätningar vid främst ROT men även nybyggnation. Höga dammhalter har uppmätts, ofta över hygieniska gränsvärden. Mätningarna kompletterades med en litteraturgenomgång över utförda mätningar på byggarbetsplatser. Dessa mätdata hämtades huvudsakligen från rapporter som skickats in till Arbetsmiljöverket. Även i de inskickade rapporterna redovisas ofta höga dammhalter. De höga dammhalterna är sannolikt förklaringen till överfrekvensen av KOL bland byggnadsarbetare. Tekniska åtgärder behöver vidtas vid flera arbeten. Maskinell bearbetning i kombination med avsaknad av dammreducerande åtgärder är huvudorsaken. Det finns åtgärder som tidigare har utvecklats för byggarbetsplatserna. Dessa åtgärder måste anskaffas och användas. För att få en ändring till stånd måste samtliga aktörer som kan påverka byggprocessen bidra till en förändring; det gäller inte bara utförare utan också maskinuthyrare och maskintillverkare. Dessutom finns det behov att ta fram rekommendationer för hur olika arbeten skall utföras för att dammhalterna skall vara acceptabla. De olika tekniska lösningarna behöver utvärderas. Det finns behov av nya tekniska lösningar som både är effektiva och lätta att flytta på arbetsplatsen. Det räcker inte med tekniska åtgärder, de måste också komma ut på byggena och användas. Här är beställaren viktig. I avtalet måste beställaren ta upp arbetsmiljön så att företagen konkurrerar på lika villkor. Det är viktigt att arbetsmiljöåtagandena är kontrollerbara så att de inte blir en pappersprodukt.