IVL Swedish Environmental Research Institute

På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. På en lokal finns mätning av lufthalter där mätningarna startade år 2000. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan 1989/90 då mätningarna startade, och att pH-värdet i ne-derbörd och krondropp har ökat.. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga lika tydliga trender. Nedfallet är generellt mindre än i Skåne och Halland men avsevärt större än i länen norr och öster om Jönköpings län. Under det hydrologiska året 2005/06 var den genomsnittliga svaveldepositionen till skogsytorna 2,7 kg per hektar och år (exklusive havssaltsbidraget). Detta är betydligt mer än föregående år trots att nederbördsmängderna varit mindre, vilket innebär att halterna i nederbörden varit högre. Skillnaden är troligen relaterad till skillnader i väderlek mellan åren. Nedfallet av kväve uppgick till i genomsnitt 3,7 kg per hektar och år, vilket även det är avsevärt mer än under föregående hydrologiska år. Höga pollenhalter i luften under 2005/06 kan vara en bidragande orsak till detta. Markvattnets pH-värde har vanligtvis varit omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge som normalt har något högre pH-värden, omkring 5,0. De flesta lokalerna har haft låga halter av baskatjoner samt relativt höga halter av oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, har vanligtvis varit negativ. Det indikerar sura förhållanden som är ett resultat av många års försurningsbelastning. Det hydrologiska året 2005/06 uppvisade liknande markvattensta-tus som tidigare år, förutom i Alandsryd som visade på ökade halter nitratkväve i markvatten på grund av att skogen stormfälldes i januari 2005 och i Mellby, där pH-värdena var kraftigt förhöjda, liksom kaliumhalten och ammoniumkvävehalten, medan halten oorganiskt aluminium var avsevärt lägre än vanligt. Orsakerna till förändrignarna i Mellby kommer att utredas. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 för marknära ozon så överstiger halterna målvärdet 50 µg/m3.

På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. På en lokal finns mätning av lufthalter där mätningarna startade år 2000. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan 1989/90 då mätningarna startade, och att pH-värdet i ne-derbörd och krondropp har ökat.. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga lika tydliga trender. Nedfallet är generellt mindre än i Skåne och Halland men avsevärt större än i länen norr och öster om Jönköpings län. Under det hydrologiska året 2005/06 var den genomsnittliga svaveldepositionen till skogsytorna 2,7 kg per hektar och år (exklusive havssaltsbidraget). Detta är betydligt mer än föregående år trots att nederbördsmängderna varit mindre, vilket innebär att halterna i nederbörden varit högre. Skillnaden är troligen relaterad till skillnader i väderlek mellan åren. Nedfallet av kväve uppgick till i genomsnitt 3,7 kg per hektar och år, vilket även det är avsevärt mer än under föregående hydrologiska år. Höga pollenhalter i luften under 2005/06 kan vara en bidragande orsak till detta. Markvattnets pH-värde har vanligtvis varit omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge som normalt har något högre pH-värden, omkring 5,0. De flesta lokalerna har haft låga halter av baskatjoner samt relativt höga halter av oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, har vanligtvis varit negativ. Det indikerar sura förhållanden som är ett resultat av många års försurningsbelastning. Det hydrologiska året 2005/06 uppvisade liknande markvattensta-tus som tidigare år, förutom i Alandsryd som visade på ökade halter nitratkväve i markvatten på grund av att skogen stormfälldes i januari 2005 och i Mellby, där pH-värdena var kraftigt förhöjda, liksom kaliumhalten och ammoniumkvävehalten, medan halten oorganiskt aluminium var avsevärt lägre än vanligt. Orsakerna till förändrignarna i Mellby kommer att utredas. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 för marknära ozon så överstiger halterna målvärdet 50 µg/m3.