Det har blivit allt mer uppenbart att vi människor lever över våra tillgångar och att vår inverkan på ekosystemen inte är hållbart ur ett längre perspektiv. Vi står inför stora utmaningar framöver och frågan är hur vi kan hantera de komplexa miljöproblem som vi många gånger själva medverkat till. Kan vi skapa förutsättningar för ett samhälle som har förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar och lära sig av tidigare misstag? Projektet tar vattenförvaltningen och vattenrelaterade miljöproblem och då särskilt övergödningen som utgångspunkt men det finns naturligtvis paralleller som kan dras till förvaltning av andra naturresurser. Komplexiteten och den globala dimensionen på många av dagens miljöproblem medför att det för att hantera dem kommer att krävas nya arbetssätt. Detta projekt initierades av tjänstemän vid Naturvårdsverket och forskare i syfte att arbeta vidare med dessa frågor. Projektet pågick mellan 2004-07 och finansierades av Mistra. I den här rapporten redovisar vi resultat från projektet och resonerar kring arbetsformer som kan bidra till att framtidens miljöarbete blir mer effektivt. I projektets inledande fas genomförde vi en projektinventering och fann att det satsats åtminstone 2 miljarder svenska kronor på vattenforskning den sista fem till tioårsperioden. Och då har vi inte ens räknat med projekt som handlar om vatten i relation till biologisk mångfald, klimat eller teknisk vattenrening. Frågan är hur all den kunskap och de erfarenheter som produceras i alla dessa projekt på bästa sätt bidrar till en hållbar förvaltning av vår gemensamma vattenresurs? Vilken roll kan forskningen spela i detta arbete? För vem forskar vi? Vem skall ha inflytande över forskningsagendan? I det här projektet - Dialog om en framtida vattenförvaltning (nedan Vattendialogen) - utgår vi ifrån att forskningen har en viktig roll att spela och skall bidra i arbetet mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Dessutom anser vi att det finns en outforskad potential i dialogen mellan olika människor med olika erfarenheter och kunskaper. Eftersom vi i projektledningen medverkat i flera stora tvärvetenskapliga aktörsinriktade forskningsprogram så har det varit naturligt för oss att fundera över formerna för forskningsprocessen och hur vi från olika aktörers perspektiv kan bidra till att användbar kunskap genereras som kommer samhället till del. I projektet har vi experimenterat och utforskat hur mötet mellan forskning och praktik kan ske. Vi har betraktat processen, lärandet i synnerhet, men också reflekterat kring de resultat som processen producerat. Vi resonerar slutligen kring när och hur dessa kommunikationsprocesser kan tillämpas i Mistra-program. Projektet skall inte ses som ett försök att skapa en mall för denna kommunikationsprocess utan snarare som ett exempel som kan inspirera andra. Målsättningen har varit att fördjupa förståelsen för problemen, kartlägga orsakssamband och behov av mer kunskap liksom utforska möjliga lösningar genom att kombinera olika kunskapsområden och samtidigt kontrollera dess sociala relevans. Att göra det osynliga synligt, att ge praktiker insyn i hur forskningsfrågor kan formuleras och för forskare att betrakta konkreta förvaltningsproblem. Ett möte mellan olika värderingar, kunskapssyn, arbetssätt och problembilder - ett möte mellan olika världsbilder