IVL Swedish Environmental Research Institute

IVL mäter nedfall (deposition) av luftföroreningar, markvattenkemi och lufthalter på sammanlagt 108 provytor i Sverige (Krondroppsnätet) på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. Mätningarna i skogsytorna visar att svaveldepositionen har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet när mätningarna startade, i takt med att utsläppen av svavel minskat. För kväve finns ingen tydlig trend i tiden, vilket beror på att kväveutsläppen har varit svårare att begränsa. Markvattenmätningarna uppvisar tydliga tecken på återhämtning med ökande pH och ANC samt minskande halter av oorganiskt aluminium på flertalet provytor i södra Sverige, samt även i viss mån i mellersta Sverige. Återhämtningen är dock inte lika snabb som minskningen i svavelnedfall, eftersom marken är ett trögt system med buffringsprocesser som förhindrar snabba förändringar. Halten nitratkväve har generellt varit låg, men det finns exempel på ytor, framför allt i sydvästra Sverige med högst kvävenedfall, där nitratkvävehalten ofta varit förhöjd. Miljökvalitetsnormerna för lufthalter av svavel- och kvävedioxid överskreds inte under det hydrologiska året 2004/2005. Halten marknära ozon under sommarhalvåret 2005 översteg däremot gränsvärdet enligt miljökvalitetsmålet 'Frisk luft' på alla lokaler utom två. Med hjälp av mätningar med provtagare under tak har en metod utvecklats för att uppskatta andelen torrdeposition i depositionen uppmätt på öppet fält, som är tänkt som ett mått på våtdeposition. Detta har lett till förbättrade modellberäkningar av våtdeposition. Modellerad deposition i skog är överskattad jämfört med uppmätt deposition via krondropp och fortsatta mätningar i skogsytor är därför viktiga. Ytorna i Krondroppsnätet klarade sig relativt bra vid stormen Gudrun, endast fyra provytor blev så svårt skadade att krondroppsmätningar inte kunde fortsätta. Det finns redan tecken på att stormen kommer att leda till ökad utlakning av kväve och därmed övergödnings- och försurningseffekter

IVL mäter nedfall (deposition) av luftföroreningar, markvattenkemi och lufthalter på sammanlagt 108 provytor i Sverige (Krondroppsnätet) på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. Mätningarna i skogsytorna visar att svaveldepositionen har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet när mätningarna startade, i takt med att utsläppen av svavel minskat. För kväve finns ingen tydlig trend i tiden, vilket beror på att kväveutsläppen har varit svårare att begränsa. Markvattenmätningarna uppvisar tydliga tecken på återhämtning med ökande pH och ANC samt minskande halter av oorganiskt aluminium på flertalet provytor i södra Sverige, samt även i viss mån i mellersta Sverige. Återhämtningen är dock inte lika snabb som minskningen i svavelnedfall, eftersom marken är ett trögt system med buffringsprocesser som förhindrar snabba förändringar. Halten nitratkväve har generellt varit låg, men det finns exempel på ytor, framför allt i sydvästra Sverige med högst kvävenedfall, där nitratkvävehalten ofta varit förhöjd. Miljökvalitetsnormerna för lufthalter av svavel- och kvävedioxid överskreds inte under det hydrologiska året 2004/2005. Halten marknära ozon under sommarhalvåret 2005 översteg däremot gränsvärdet enligt miljökvalitetsmålet 'Frisk luft' på alla lokaler utom två. Med hjälp av mätningar med provtagare under tak har en metod utvecklats för att uppskatta andelen torrdeposition i depositionen uppmätt på öppet fält, som är tänkt som ett mått på våtdeposition. Detta har lett till förbättrade modellberäkningar av våtdeposition. Modellerad deposition i skog är överskattad jämfört med uppmätt deposition via krondropp och fortsatta mätningar i skogsytor är därför viktiga. Ytorna i Krondroppsnätet klarade sig relativt bra vid stormen Gudrun, endast fyra provytor blev så svårt skadade att krondroppsmätningar inte kunde fortsätta. Det finns redan tecken på att stormen kommer att leda till ökad utlakning av kväve och därmed övergödnings- och försurningseffekter