Kollektivtrafik på vatten är en fråga som diskuterats under många år i Stockholm, utan att för den skull leda till något genomförande av en storskalig sådan. Inom ramen för projektet har förutsättningarna för en hållbar kollektivtrafik utretts. I denna rapport redogörs för de intervjuer som genomförts med sakägare kring kollektivtrafik på vatten. Respondenterna har svarat på vad vi behöver uppnå för att trafiken ska bli hållbar ur alla tre hållbarhets-dimensioner, samt vilka hinder som har gjort att vi inte är där idag. De punkter där flest respondenter varit eniga under intervjuerna är för det första att man anser att det saknats politisk vilja för att få till stånd en hållbar kollektivtrafik på vatten. Orsaken till detta är i huvudsak att man från politiskt håll inte trott att den har verklig kapacitetshöjande effekt för kollektivtrafiksystemet i stort. För det andra menar man att ett nytt och modernt tonnage som uppfyller dagens krav inom miljöhänsyn, tillgänglighet och effektivitet måste tas i bruk för att kunna göra det konkurrenskraftigt. För det tredje pekar många på att breda överenskommelser måste komma till stånd mellan politiska partier samt mellan kommuner och landsting, men att ingen hittills tagit ledningen för detta.