IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening avseende pyritioner och deras viktigaste nedbrytningsprodukter under 2012/2013. Zink pyrition (ZnPT) är en bredspektrumbiocid mot bakterier, svampar och alger. ZnPT används kommersiellt som antimjällmedel i schampon och som konserveringsmedel i kosmetika. ZnPTs löslighet i vatten gör ämnet lämpligt som tillsatts i båt- och utomhusfärger. Natrium pyrition (HPT) har samma användningsområden som ZnPT och förekommer som konserveringsmedel i kosmetika och i vätskor som används inom metallindustrin. Syftet med studien var att bestämma halter och att bidra till förståelsen av pyritioners omvandling genom att även analysera 2-pyridinsulfonsyra (PSA) och andra nedbrytningsprodukter i prover från reningsverk och småbåtshamnar. ZnPT och/eller kopparpyrition (CuPT) uppmättes i 79 % av inkommande och i 7 % av utgående avloppsvatten från kommunala reningsverk. Minskningen av halten ZnPT och/eller CuPT mellan inkommande och utgående avloppsvatten visar att nedbrytning kan ske i reningsverksprocessen. Att ZnPT och/eller CuPT inte kunde detekteras i slam tyder på att nedbrytning av dessa ämnen sker i kontakt med slam. Nedbrytningsprodukten PSA var den mest frekvent förekommande föreningen och uppmättes i de flesta avloppsvatten samt i samtliga slamprover. Koncentrationen av PSA i inkommande vatten var 73 – 480 (median 240) ng/L (n=14), i utgående vatten <2 - 330 (median 59) ng/L (n=28) och i slam 25 - 280 (median 110) µg/kg TS (n=21). Minskningen i halten PSA mellan inkommande och utgående avloppsvatten tyder på att PSA kan brytas ner eller adsorberas till slam. I en småbåtshamn där ZnPT troligen emitteras från båtbottenfärger, och också kan omvandlas till den ännu mer toxiska formen CuPT, kunde ingen av dessa former påvisas i vattenfasen eller sedimentet. Däremot kunde PSA detekteras i sedimentet. I sediment där belastningen av ZnPT är mer diffus (Göta älv, gradient från Göteborg), kunde ingen ackumulering av PSA påvisas. Eftersom den akuta toxiciteten för pyritioner minskar med ökad nedbrytning och PSA är den minst giftiga av de kända nedbrytningsprodukterna indikerar resultatet att en process pågår i sedimentet som leder till minskande toxicitet. Avsaknaden av kroniska tester av PSA i den vetenskapliga litteraturen gör det inte möjligt att uppskatta långsiktig påverkan på den marina miljön.
As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study of pyrithiones and their major degradation products has been performed by IVL during 2012/2013. Zinc pyrithione (ZnPT) is a broad-spectrum biocide effective against bacteria, fungi and algae. ZnPT is commercially used as anti-dandruff agent in shampoos and as preservatives in cosmetics. Due to ZnPTs solubility in water it is suitable for use in outdoor and marine paints. Sodium pyrithione (HPT) is used as a preservative in cosmetics and as protective agent for fluids used in the metal industries. The objective of the present screening was to determine concentrations and to illuminate the fate of pyrithiones in sewage treatment plants and in small boat marinas by broadening the chemical analysis also to 2-pyridinesulfonic acid (PSA) and other pyrithione residues. ZnPT and/or cupper pyrithione (CuPT) were detected in 79% of influent and in 7% of effluent wastewaters from sewage treatment plants (STPs). A decrease in concentration from influent to effluent indicates that ZnPT and CuPT are degraded in the STPs. The absence of ZnPT and/or CuPT in sludge suggests that degradation will take place in contact with sludge. The degradation product PSA was the most abundant compound in the study. PSA was present in the majority of the wastewater samples and in all the sludge samples analysed. The concentration range of PSA in influents were 73 - 480 (median 240) ng/L (n=14), in effluents <2 - 330 (median 59) ng/L (n=28) and in sludge 25 - 280 (median 110) µg/kg dw (n=21). The decrease in concentration of PSA from influent to effluent wastewater shows that PSA may be further degraded or adsorbed to sludge in the STP. In a small boat marina where ZnPT is probably constantly emitted from anti-fouling paints, (and could be trans-chelated to the even more toxic CuPT) none of these species could be detected in the water or in the sediment. PSA, however, was detected in the sediment. In the sediments from Gothenburg, where the ZnPT load is of a more diffuse character, accumulation of PSA was not detected. As the acute toxicity of pyrithiones decreases with increased degradation and PSA is the least toxic of the known pyrithione residues, the result indicates that a process leading to less toxic sediments is taking place. However, the absence of chronic tests of PSA in the scientific literature makes it impossible to estimate the long-term effect on the marine environment.