Idag efterfrågas i allt större utsträckning certifiering och miljömärkning av såväl varor och tjänster som byggnader. En certifiering eller klassning av en byggnad innebär att ett antal uppställda mål för miljöprestanda måste uppfyllas1. De finns idag ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden. Gemensamt är att användandet av miljöklassningssystem har sin utgångspunkt i att bidra till förbättringar inom byggsektorns arbete kring miljöfrågor, exempelvis effektivare energianvändning, minskad miljöpåverkan och bättre innemiljö. En miljöklassning av en byggnad är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är där genomförd klassning skall vara tredjepartsgranskad. Genom att använda ett certifieringssystem för att utvärdera en befintlig eller projekterad byggnads miljömässiga hållbarhet kan en byggnad erhålla ett certifikat. Förutom lägre energikostnader, bättre innemiljö med mera är certifieringen också ett led i kommunikation och marknadsföring. Många multinationella företag har exempelvis som norm att använda en viss typ av miljöklassning för alla sina byggnader. Det finns ett flertal nationella miljöklassningssystem, exempelvis Miljöbyggnad, GreenBuilding och Svanen. Amerikanska systemet LEED och det brittiska systemet BREEAM används också i Sverige och nationella anpassningar håller på att tas fram. För BEEAM har en svensk anpassning föreslagits som skickats på remiss under våren 2013, det är detta förslag som beräkningarna i denna studie grundar sig på. I LEED finns en viss anpassning till de svenska förhållandena vad gäller fjärrvärme och fjärrkyla. Detta projekt har analyserat hur olika uppvärmningssystem påverkar slutresultaten enligt några miljöklassnings- och certifieringssystem. I denna studie har tre olika fjärrvärme- och fjärrkylanät samt värmepump och kylmaskin studerats. Ett kontor respektive ett flerbostadshus har använts som typhus för beräkningarna. Resultaten har också satts i ett större sammanhang där resurseffektivitet och miljöbelastning diskuteras.