IVL Swedish Environmental Research Institute

Föreliggande studie har syftat till att ' Översiktligt bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar. ' Översiktligt bedöma klimatpåverkan för olika materialströmmar som blir avfall, inkl. uppströmsleden med utvinning och tillverkning samt nedströmsdelen med avfallshantering. De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst klimatpåverkan per år (FA står för farligt avfall): 1. Plastavfall (exkl. biprodukter) 2. Vanligt slam 3. Oljeavfall (FA) De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst viktad miljöpåverkan per år (klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotooxidantbildning och tungmetaller har viktats ihop): 1. Gruvavfall 2. Avfall från förbränning (FA) 3. Mineralavfall (FA) När man studerar den sammanlagda klimatpåverkan per år 'uppströms' (från utvinning, tillverkning) och 'nedströms' (från avfallshantering) får man en rangordning av olika avfallsslag enligt följande: 1. Blandade ej differentierade material 2. Hushållsavfall och liknande avfall 3. Avfall från förbränning I de flesta fall är påverkan från utvinning och tillverkning mycket större än påverkan från avfallshanteringen. Det innebär att fördelarna med förebyggande av avfall snarare ligger i 'uppströmsledet' i form av ökad materialeffektivitet, än i själva avfallsledet. Ökad materialeffektivitet och ökad energieffektivitet kan dock leda till andra konsekvenser när det gäller andra miljöaspekter än dem som inte analyserats i studien, till exempel human- och ekotoxicitet

Föreliggande studie har syftat till att ' Översiktligt bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar. ' Översiktligt bedöma klimatpåverkan för olika materialströmmar som blir avfall, inkl. uppströmsleden med utvinning och tillverkning samt nedströmsdelen med avfallshantering. De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst klimatpåverkan per år (FA står för farligt avfall): 1. Plastavfall (exkl. biprodukter) 2. Vanligt slam 3. Oljeavfall (FA) De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst viktad miljöpåverkan per år (klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotooxidantbildning och tungmetaller har viktats ihop): 1. Gruvavfall 2. Avfall från förbränning (FA) 3. Mineralavfall (FA) När man studerar den sammanlagda klimatpåverkan per år 'uppströms' (från utvinning, tillverkning) och 'nedströms' (från avfallshantering) får man en rangordning av olika avfallsslag enligt följande: 1. Blandade ej differentierade material 2. Hushållsavfall och liknande avfall 3. Avfall från förbränning I de flesta fall är påverkan från utvinning och tillverkning mycket större än påverkan från avfallshanteringen. Det innebär att fördelarna med förebyggande av avfall snarare ligger i 'uppströmsledet' i form av ökad materialeffektivitet, än i själva avfallsledet. Ökad materialeffektivitet och ökad energieffektivitet kan dock leda till andra konsekvenser när det gäller andra miljöaspekter än dem som inte analyserats i studien, till exempel human- och ekotoxicitet