IVL Swedish Environmental Research Institute

Uttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensation

Uttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensation