IVL Swedish Environmental Research Institute

I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.

I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.