Det finns ett behov att beskriva hur olika aktörer i byggprocessen kan arbeta med LCA som ett digitalt verktygsstöd till och med överlämnandet av byggprojektet till en förvaltande organisation. Utgångspunkten för processbeskrivning är i rapporten en digitaliserad LCA-beräkning, som nu är möjlig bland annat med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Rapporten har ett upplägg så att de råd och anvisningar som ges inte är begränsad till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, utan rapporten har ett generellt angreppssätt och beskrivning av processen för att gynna visionen om en mer allmänt framtida digital LCA-beräkning. Rapportens konkreta råd och anvisningar för hur en digital LCA-beräkning görs för ett byggnadsverk kan tjäna som underlag i en organisations implementering av LCA som verktyg och för att ställa miljökrav för att bidra till miljöförbättringar med hänsyn till byggnadsverkets hela livscykel. De råd och anvisningar som ges i rapporten följer en tidsaxel där byggprocessen är indelade enligt följande; tidigt skede, programskeden, systemskede, anbuds- och byggskede samt uppföljning- och förvaltningsskede. Rapporten hanterar ett generellt angreppssätt och beskrivning av processen för att gynna visionen om en mer allmänt framtida digital LCA-beräkning i ett livscykelperspektiv.
Idag finns ett ökat intresse att bidra till en minskad klimatpåverkan: Livscykelanalys (LCA) används för att kvantifiera miljöpåverkan på ett entydigt sätt och kan därför användas för att ställa verifierbara miljökrav. För att en LCA-beräkning ska kunna användas för jämförande syfte så måste inventeringen omfatta all resursanvändning under livscykeln, vilket i praktiken innebär en digital beräkning om resultatet ska kunna kvalitetssäkras och för att det inte ska vara kostnadsdrivande. Det finns också ett behov att beskriva vilka aktörer som berörs av LCA-krav under byggprocessen.