Nya utsläppskrav för svenska reningsverk – effekter på reningsverkens totala miljöpåverkanShow others and affiliations
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Käppalaverket i Lidingö, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås har varit projektets tre fallstudier. Miljöpåverkan har undersökts med hjälp av matematiska processmodeller och livscykelanalys (LCA). Fokus har varit att undersöka kategorierna klimat, övergödning, försurning, fossila resurser och materialresurser. När utsläppsvillkoren skärps kan det få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i förhållande till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framför allt påverkar utfallet är vilken reningsprocess man har i dag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången ändras vid skärpta utsläppskrav samt varifrån kolkällan kommer. Ökad kemikalieanvändning, ökad dosering av kolkälla och en ökning av direkta utsläpp av växthusgaser leder till ökad användning av fossila resurser och materialresurser samt ökad klimatpåverkan. Alla reningsverk i studien behövde tillsätta kolkälla för att nå ner till 6 mg/l kväve i utgående vatten. Om kolkällan har fossilt ursprung kan det ge upp till tre gånger större påverkan från användning av fossila resurser jämfört med idag. Aktivslamprocessen var det processteg som oftast bidrog mest till klimatpåverkan, förbrukning av fossila resurser och materialresurser. Däremot var slamlagret det processteg som bidrog mest till ökad försurning på grund av läckage av ammoniak. Exemplen visar att avloppsreningsverk som i dag använder aktivslamprocessen kan få kraftigt ökad negativ miljöpåverkan till följd av ändrad processlösning, till exempel vid införande av membranbioreaktor med stort behov av luftning och kemikalier. En ändring kan också bidra till minskad negativ miljöpåverkan. Ett exempel är införande av separat rening av rejektvatten från slamrötningen med anammoxprocess, om det kan bidra till minskad avgång av lustgas. Metoden som tagits fram i projektet kan användas för att se hur val av reningsteknik, driftstrategi och val av kemikalier inverkar på miljöpåverkan från svenska avloppsreningsverk. Den är bäst lämpad för att studera effekten av skärpta utsläppskrav på kväve. Resultaten av systemanalyser och simuleringar av det här slaget påverkas i hög grad av val när det gäller metod och utförande. I rapporten har resultaten från livscykelanalysen inte sammanvägts till ett sammanfattande mått på total miljöpåverkan. Därmed har det inte gjorts en rangordning av vilken miljöpåverkan som är viktigast att undvika. En sådan avvägning behöver göras om resultaten ska kunna fungera som beslutsunderlag.
Abstract [en]
Käppalaverket i Lidingö, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås har varit projektets tre fallstudier. Miljöpåverkan har undersökts med hjälp av matematiska processmodeller och livscykelanalys (LCA). Fokus har varit att undersöka kategorierna klimat, övergödning, försurning, fossila resurser och materialresurser. När utsläppsvillkoren skärps kan det få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i förhållande till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framför allt påverkar utfallet är vilken reningsprocess man har i dag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången ändras vid skärpta utsläppskrav samt varifrån kolkällan kommer. Ökad kemikalieanvändning, ökad dosering av kolkälla och en ökning av direkta utsläpp av växthusgaser leder till ökad användning av fossila resurser och materialresurser samt ökad klimatpåverkan. Alla reningsverk i studien behövde tillsätta kolkälla för att nå ner till 6 mg/l kväve i utgående vatten. Om kolkällan har fossilt ursprung kan det ge upp till tre gånger större påverkan från användning av fossila resurser jämfört med idag. Aktivslamprocessen var det processteg som oftast bidrog mest till klimatpåverkan, förbrukning av fossila resurser och materialresurser. Däremot var slamlagret det processteg som bidrog mest till ökad försurning på grund av läckage av ammoniak. Exemplen visar att avloppsreningsverk som i dag använder aktivslamprocessen kan få kraftigt ökad negativ miljöpåverkan till följd av ändrad processlösning, till exempel vid införande av membranbioreaktor med stort behov av luftning och kemikalier. En ändring kan också bidra till minskad negativ miljöpåverkan. Ett exempel är införande av separat rening av rejektvatten från slamrötningen med anammoxprocess, om det kan bidra till minskad avgång av lustgas. Metoden som tagits fram i projektet kan användas för att se hur val av reningsteknik, driftstrategi och val av kemikalier inverkar på miljöpåverkan från svenska avloppsreningsverk. Den är bäst lämpad för att studera effekten av skärpta utsläppskrav på kväve. Resultaten av systemanalyser och simuleringar av det här slaget påverkas i hög grad av val när det gäller metod och utförande. I rapporten har resultaten från livscykelanalysen inte sammanvägts till ett sammanfattande mått på total miljöpåverkan. Därmed har det inte gjorts en rangordning av vilken miljöpåverkan som är viktigast att undvika. En sådan avvägning behöver göras om resultaten ska kunna fungera som beslutsunderlag. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
Abstract [sv]
Ett avloppsreningsverk bidrar till stor miljönytta genom att minska utsläppen av syretärande och övergödande ämnen till recipienterna. Samtidigt bidrar reningsverken till negativ miljöpåverkan som inte alltid synliggörs. I denna rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet och SP studerat hur skärpta utsläppskrav kan bidra till förändrad miljöpåverkan från reningsverkens processer.
Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2015.
Series
B report ; B2246
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-2915ISBN: 978-91-88319-11-1 OAI: oai:DiVA.org:ivl-2915DiVA, id: diva2:1552361
2021-05-052021-05-052021-05-05Bibliographically approved