För att minska utflödet av mikroskräp från våra reningsverk och avloppsvattennät är det viktigt att kartlägga och sätta den eventuella volymen bräddat avloppsvatten i relation till den reduktion av mikroskräp som kan uppnås genom att införa ytterligare reningssteg. Eftersom inkommande vatten innehåller stora mängder mikroskräp är det möjligt att den största/snabbaste reningseffekten kan uppnås genom att minska graden av bräddning och rena vattnet med befintliga processer. I studien har förekomsten av mikroskräp i avloppsvattenströmmen genom Arvidstorps reningsverk i Trollhättan studerats på flera platser i verket och även på två platser i avloppsnätet. Provtagning gjordes under en dag och avloppsvattnet filtrerades genom filter för att fånga upp vattnets innehåll av mikroskräp av olika storlekar. De matriser som provtogs var: avloppsvatten från nätet, avloppsvatten inkommande till verket före rensgaller, avloppsvatten före respektive efter skivfilter (10 μm), råslam, skivfilterslam samt otvättad sand. På en punkt på ledningsnätet provtogs även vattnet i en pumpbrunn för dagvatten och också brunnens sediment. Mikroskräpet delades huvudsakligen in i tre typer: 1) icke-syntetiska fibrer d.v.s. exempelvis bomull och lin, 2) syntetiska fibrer (plastfibrer) 3) syntetiska partiklar (plastpartiklar). Transparenta icke-syntetiska fibrer ingick ej i analysen då dessa är svåra att skilja från cellulosafibrer som förekommer i stor mängd i avloppsvattenproverna. Analys av sediment i dagvattenpumpbrunnen gjorde det nödvändigt att för dessa prover addera skräpkategorierna metall, glas och asfalt. Inkommande vatten innehåller stora mängder mikroskräp men reningsprocesserna inom verket reducerar mängden mikroskräp betydligt. Skivfiltren bidrar till att reducera mängden mikroskräp men den absoluta merparten av reduktionen har redan skett under tidigare reningssteg.
För att minska utflödet av mikroskräp från våra reningsverk och avloppsvattennät är det viktigt att kartlägga och sätta den eventuella volymen bräddat avloppsvatten i relation till den reduktion av mikroskräp som kan uppnås genom att införa ytterligare reningssteg. Eftersom inkommande vatten innehåller stora mängder mikroskräp är det möjligt att den största/snabbaste reningseffekten kan uppnås genom att minska graden av bräddning och rena vattnet med befintliga processer. I studien har förekomsten av mikroskräp i avloppsvattenströmmen genom Arvidstorps reningsverk i Trollhättan studerats på flera platser i verket och även på två platser i avloppsnätet. Provtagning gjordes under en dag och avloppsvattnet filtrerades genom filter för att fånga upp vattnets innehåll av mikroskräp av olika storlekar. De matriser som provtogs var: avloppsvatten från nätet, avloppsvatten inkommande till verket före rensgaller, avloppsvatten före respektive efter skivfilter (10 μm), råslam, skivfilterslam samt otvättad sand. På en punkt på ledningsnätet provtogs även vattnet i en pumpbrunn för dagvatten och också brunnens sediment. Mikroskräpet delades huvudsakligen in i tre typer: 1) icke-syntetiska fibrer d.v.s. exempelvis bomull och lin, 2) syntetiska fibrer (plastfibrer) 3) syntetiska partiklar (plastpartiklar). Transparenta icke-syntetiska fibrer ingick ej i analysen då dessa är svåra att skilja från cellulosafibrer som förekommer i stor mängd i avloppsvattenproverna. Analys av sediment i dagvattenpumpbrunnen gjorde det nödvändigt att för dessa prover addera skräpkategorierna metall, glas och asfalt. Inkommande vatten innehåller stora mängder mikroskräp men reningsprocesserna inom verket reducerar mängden mikroskräp betydligt. Skivfiltren bidrar till att reducera mängden mikroskräp men den absoluta merparten av reduktionen har redan skett under tidigare reningssteg. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
I denna studie har förekomsten av mikroskräp i avloppsvattenströmmen genom Arvidstorps reningsverk i Trollhättan studerats på flera platser i verket och även på två platser i avloppsnätet.