Under senare år har det både internationellt och i Sverige konstaterats ett antal ”utbrott” av luftvägsbesvär främst inom verkstadsindustri. Orsaken har antagits vara att anställda exponerats för aerosol (dimma) från skärvätskor. Insatser för att minska förekomsten av skärvätskedimma i arbetsmiljön har ofta minskat, men sällan eliminerat problemen. IVL har i samarbete med åtta företag utvärderat hur skärvätskedimma sprids i arbetsmiljön och hur spridning av och exponering för skärvätskedimma kan undvikas. Slutsatser i projektet är att eftersom besvär kan uppkomma även om skärvätskan sköts väl, är det klokt att utforma arbetsmetoder, maskiner, inkapslingar och ventilation på ett sådant sätt att spridning av och exponering för skärvätskedimma minimeras. De besökta företagen hade vanligtvis kapslat in maskiner och hade process-ventilation. Trots detta spreds ofta skärvätskedimma. Dagens praxis ger inte tillräckligt bra skydd mot skärvätskedimma. Insatser som minskar spridning av och exponering för skärvätskor är bland annat att säkerställa att befintliga inkapslingar och ventilation av maskiner fungerar väl. I kombination med bra arbetsmetoder kan detta göra att luftvägsbesvär undviks. Åtgärder behövs också för att hindra skärvätska från att ansamlas i ventilationssystemet. Luftrenare som placeras i ventilationssystemet direkt efter de maskiner där skärvätska används är en effektiv åtgärd som minskar förekomsten av skärvätska i frånluften och ger möjlighet att dimensionera processutsuget efter ventilationsbehovet.